Nej, kriminaliteten beror på inte invandringen. Däremot beror kriminaliteten till viss del på främlingsfientliga politiker och debattörer, som är en del av problemet.
Detta är en så omfattande fråga, så den delas upp i en kort sammanfattning och en litet djupare genomgång.
Kort sammanfattning
1. Primärt är underklassen alltid överrepresenterad i brottsstatistik.
2. Invandrare är överrepresenterade i underklassen.
3. Invandrare är överrepresenterade i arbetslöshet.
4. En viktig anledning till detta är att invandrare är utsatta för diskriminering i jobbsökandet.
5. Invandrare är också överrepresenterade bland dem som får ta smällarna av nedskärningar på skolor, fritidsgårdar, osv.
6. Främlingsfientliga politiker och debattörer är själva en del av problemet. De utsätter invandrargrupper för det som kallas stigmatisering eller stämpling – de pekar ständigt och högljutt ut just invandrare som grupp som kriminella. Detta blir ibland till självuppfyllande profetior för de svagaste i den gruppen.
7. Vad gäller gängrelaterad kriminalitet, är främlingsfientliga politiker inte bara en del av problemet, utan de stöder dessutom vissa kriminella gäng och daltar med deras brottslingar.
8. De som relativt sett befinner sig allra längst ner på botten i samhällshierarkin är alltid de som är mest överrepresenterade vad gäller brottslighet. När det kommer en ny grupp människor som hamnar lägre än de som tidigare befann sig lägst, så minskar frustrationen och brottsligheten bland dem som relativt sett åkt upp ett ”hack”.
9. Även svenskar blir överrepresenterade i grov brottslighet där de blir diskriminerade som grupp i utlandet.
10. Den överlägset största riskfaktorn för kriminalitet är att vara man. 93 procent av internerna i fängelser i Sverige är män.
Dessa tio punkter finns mer utförligt förklarade, och belagda med källhänvisningar, i fortsättningen.
BRÅ:s rapport
År 2021 släppte BRÅ (Brottsförebyggande rådet) en rapport som främlingsfientliga politiker påstod bekräftade att de haft rätt som satt likhetstecken mellan kriminalitet och invandring. Denna rapport visade att:
• Bland inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar hade 3,2 procent misstänkts för brott.
• Bland inrikesfödda med en utrikes- och en inrikesfödd förälder hade 5,9 procent misstänkts för brott.
• Bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar hade 10,2 procent misstänkts för brott.
• Bland utrikesfödda hade 8,0 procent misstänkts för brott.[i]
Men dessa främlingsfientliga politiker läser rapporten som fan läser Bibeln. Rapporten konstaterar nämligen att skillnaderna mellan grupperna minskar om man väger in faktorer som ålder, inkomst, utbildning och bostadsort.[ii]
Den minst kriminella åldersgruppen är människor i åldern 65 år och äldre. I gruppen inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar tillhör 20 % den ålderskategorin, vilket naturligtvis drar ner medelvärdet. Men den mest avgörande faktorn för hög frekvens i fråga om våldsbrott, personrån, stöld osv, är, förutom könsrollerna, vilken samhällsklass man tillhör. Kriminologisk forskning har i alla tider bekräftat detta.
För att bara ta ett exempel, visas i en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet att ”en större andel brott begås av ungdomar vilkas föräldrar är arbetare och som bor i lägenhet, än av dem vilkas föräldrar är tjänstemän och bor i villa”.[iii]
Detta bekräftas ju, som vi sett, av BRÅ:s rapport.
Gällande rån, är de 10 % fattigaste i Sverige åtta gånger mer överrepresenterade i brottsstatistiken än genomsnittet.[iv]
Likadant 1971
Så har det alltid varit. I en avhandling från 1971 om brottslighet bland pojkar i årskurs 9 visades att “risken att bli brottslig är störst i brottsliga områden med hög förekomst av ‘lågstatus’-personer”, att ”störst brottslighet finns bland pojkarna på de rent praktiska linjerna”, och att ”omkring 80% av alla brott förövade av dessa ungdomar är gängrelaterade”.[v]
Invandrare är klart överrepresenterade i arbetarklassen, alltså de fattigaste i samhället. Dessutom har de fått det allt sämre i förhållande till medelklassen och överklassen. År 2005 hade invandrarna som grupp i genomsnitt en ekonomisk nivå som motsvarade 82 procent av den ekonomiska standarden för personer födda i Sverige. År 2016 hade denna nivå sjunkit till 77 procent.[vi]
Samtidigt ökade klassklyftorna i hela Sverige. År 2005 hade den halva av Sveriges befolkning som hade lägst inkomst (arbetarklassen) sammanlagt 32 procent av de totala inkomsterna för alla personer i Sverige. Samtidigt hade den rikaste tiondelen av befolkningen (överklassen) sammanlagt 24 procent av de totala inkomsterna för alla personer i Sverige.
2016 hade de rikaste dragit ifrån och den fattigaste halvan av befolkningen fått det relativt sett sämre: Då hade andelen av alla inkomster sjunkit till 29 procent för den fattigaste halvan, medan den rikaste tiondelen ökat sin andel till 27 procent.[vii]
Jämlikhetsanden
I den prisbelönta boken Jämlikhetsanden redovisar forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett social-och kriminalstatistik från hela världen. Den entydiga slutsatsen är att det är relativ fattigdom – alltså i förhållande till andra – och inte absolut fattigdom (räknat i pengar) som gör störst skada vad gäller klassklyftor. De visar att ju större klassklyftorna är i ett samhälle, desto större blir problemen med kriminalitet, drogmissbruk, otrygghet (upplevd och faktisk) och minskad känsla för samhället. Ju större klassklyftorna är, desto sämre liv lever underklassen. Detta är mätbart i fråga om hälsan: Inom arbetarklassen är dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar 430 per 100 000 invånare, medan den bara är 250 per 100 000 för de högre samhällsklasserna.[viii]
Under perioden 2010–2013 var den återstående medellivslängden för män vid 30 års ålder 53,9 år för gruppen med högst inkomst och 46 år för gruppen med lägst inkomst.[ix] De män som har lägst inkomst blev alltså berövade åtta levnadsår genom de relativa klassklyftorna. Wilkinson och Pickett visar att det är den stress och uppgivenheten, den känsla av skam, frustration och uppdämd vrede som orsakas av känslan av att vara förfördelad som framför allt förklarar lägre livslängd och sämre hälsa hos underklassen.
Överrepresenterade i underklassen
Det är sant att invandrare är överrepresenterade i brottslighet, men det förklaras till stor del med att de också är överrepresenterade i underklassen, när det gäller låga löner, trångboddhet och dålig hälsa.
Invandrarna är också överrepresenterade bland dem som får ta smällarna av nedskärningar på skolor, fritidsgårdar osv, eftersom politikerna i regel låter fattiga förorter drabbas, för där är föräldrarna i regel inte lika påstridiga och inflytelserika som i de ”finare områdena”. En socialsekreterare som arbetar i en av Göteborgs förorter citeras i nyss nämnda doktorsavhandling vid Göteborgs universitet: ”Det var ju på nittiotalet med dom här nedskärningarna. Fritidsgårdarna stängde här efterhand, och det var en del annat som hände. Och skolorna blev ganska tilltygade ett tag. Alltså det var ju katastrof för [bostadsområdet] på sikt. Man missade ju, man missade den generationen.”[x]
Och här kommer vi in på en annan viktig faktor: den diskriminering som invandrare utsätts för. För den som inte lyssnar på vad de utsatta grupperna själva har att berätta, kan det vara enkelt att fnysa åt att det skulle förekomma någon diskriminering. Men fakta talar för sig själva.
En anledning till att invandrare är överrepresenterade i underklassen är att de är mer drabbade av arbetslöshet. År 2018 hade Sverigefödda en sysselsättningsgrad på 86 procent, medan den var 60 procent för Irakfödda och 58 procent för invandrare från Somalia.[xi]
Diskriminering
Detta beror i stor utsträckning på den diskriminering som invandrare utsätts för på arbetsmarknaden, något som bekräftas av flera undersökningar och vittnesmål. I en vetenskaplig undersökning skickade man ut 10 000 fiktiva ansökningar till 3 300 jobbannonser på Platsbanken. Ansökningarna varierade mellan svensk- och arabiskklingande namn. Bland dem med svenska namn fick 21 procent kallelser till anställningsintervju, medan bara 10 procent av de Irakfödda och 5 procent av de Somaliafödda blev kallade.[xii]
Detta handlade om enkla arbeten på caféer och restauranger, och svenska namn visade sig gå före arbetslivserfarenhet. En annan socialarbetare som intervjuats i doktorsavhandlingen vid Göteborgs universitet säger så här om ungdomarna i ett ”invandrartätt” bostadsområde: ”Jag har pratat med många ungdomar. Ungdomarna har precis samma bild som sina föräldrar. Föräldrarna kom hit under 90-talet. Alltså, man har exakt överfört den bilden till ungdomarna: ’Ja, men jag är invandrare, vem ska anställa mig? Vi är inte värda nånting här’, säger många.”[xiii]
Även den BRÅ-rapport från 2021 som främlingsfientliga politiker har hyllat, pekar ut problemen med fördomar, negativ särbehandling och diskriminering på arbetsmarknaden.[xiv]
Fler fakta visar tydligt att samhällsklass, näst efter könsrollerna, är den viktigaste faktorn till överrepresentation i brottsstatistiken. En undersökning vid Polisutbildningen år 2005 visade att 5,8 procent av de svenskfödda inom arbetarklassen var dömda för brott, men bara 4,3 procent bland invandrare i tjänstemannayrken.[xv]
Självuppfyllande profetia
Men relativ fattigdom och allt som följer med denna är inte de enda förklaringarna till att människor med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsstatistik. En annan viktig faktor är stigmatisering. Vi känner alla till uttrycket självuppfyllande profetia. Det är en klassisk sociologisk term för vad som händer när en falsk tro påverkar människors beteende på ett sådant sätt att det i slutändan omformar verkligheten. Den berömde amerikanske sociologen Robert K. Merton visade genom sina undersökningar hur detta fungerade. Han skrev: ”Den självuppfyllande profetian är från början en falsk definition av situationen som framkallar ett nytt beteende som gör att den ursprungliga falska föreställningen blir ’sann’.” Träningscoacher, viktminskningsprogram och elementär skolpedagogik använder sig systematiskt, och med framgång av detta. Högerns favorit Jordan Peterson pratar mycket om den självuppfyllande profetians makt att påverka.[xvi]
Och det är bland annat här som främlingsfientliga politiker och debattörer är en del av problemet, ja faktiskt bidrar till den brottslighet bland invandrare som de klagar så mycket på. Utpekandet av ”invandrare som brottsliga” blir lätt just en sådan självuppfyllande profetia för de svagaste i den gruppen. Det kallas också stämplingsteori och förklaras i doktorsavhandlingen vid Göteborgs universitet:
”En annan vanlig förklaring till kriminalitet i min undersökning, särskilt bland ungdomar, är att vissa förortsområden pekas ut negativt och att invånarna där stämplas som sämre i övriga människors ögon. Denna stigmatiserade position antas påverka ungdomars självbild i en så negativ riktning att de till slut drivs till att begå brott. Överdrivna reaktioner och felriktade repressalier kan leda till stigmatisering och till utestängning från många viktiga sociala arenor, vilket påverkar individens självbild på ett destruktivt sätt. Detta leder i sin tur till att personen fortsätter att begå normbrytande handlingar (sekundäravvikelsen), nu med en alltmer befäst identitet som avvikare.”[xvii]
Rasprofilering
Detta utpekande av hela folkgrupper som kriminella bidrar i sin tur till att spä på fördomar och diskriminering, vilket leder till ännu en faktor till att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken: Forskningen visar att brottsliga handlingar som begås av personer med minoritetsbakgrund oftare upptäcks än de som begås av andra grupper, som inte kontrolleras av polisen i lika stor utsträckning. ”Samma effekt kan bli resultatet när polisen väljer att fokusera resurser på specialsatsningar mot kriminaliteten i områden där minoritetsgrupper är överrepresenterade bland de boende, eller i samband med polisens inre utlänningskontroll.”[xviii] Alltså rasprofilering.
Detta gäller även i vilken grad misstanke om brott leder till förhör. När den misstänkte och anmälde brottslingen är invandrare, förhörs 84 procent av de misstänkta av polisen, och när den misstänkte brottslingen är svensk bara 77 procent. Samma diskriminering förekommer mot brottsoffer: När brottsoffret är invandrare hörs 63 procent av de misstänkta men när brottsoffret är svenskt hela 91 procent. Blir någon förvånad om detta leder till frustration bland många som är utsatta för denna diskriminering, till en svagare känsla av lojalitet med samhället?
Svenskar i Norge och Finland
Är detta då typiskt utomeuropeiska invandrare? Inte alls. Överallt där diskriminering förekommer, blir de diskriminerade grupperna överrepresenterade i brottsstatistiken. Även om det kan förekomma att svenska ungdomar som jobbar på restaurang i Oslo kan bli illa behandlade för att de är svenskar, så utmärks inte Norge direkt av någon omfattande diskriminering av svenskar. Som svensk turist möter du knappast glåpord. Men i vårt östra grannland är det annorlunda. Tidningen Expressen hade för en tid sedan ett reportage därifrån med rubriken ”Det växande hatet mot svensktalande i Finland”.[xix]
Där berättade människor ur den finlandssvenska minoriteten om en tilltagande diskriminering. ”Nu kan du även mitt på ljusa dagen råka illa ut om du pratar svenska på stan och fel person hör det”, sa Bettina Sågbom-Ek, programledare på svenska delen av TV-kanalen Yle, till Expressen. I en enkät som gjorts bland finlandssvenskar svarar nästan 60 procent att de blivit hotade eller utsatta för fysiskt eller verbalt våld på grund av sin finlandssvenska identitet. I enkäten pekas ironiskt nog Sverigedemokraternas finska systerparti, Sannfinländarna, ut som en orsak till detta.
Hur ser det då ut med brottsstatistiken? Ja, i Norge, där svenskar knappast kan kallas för en diskriminerad grupp, är svenskfödda underrepresenterade gällande stöld- och våldsbrott. I Finland, däremot, med diskriminering mot finlandssvenskar, är svenskspråkiga överrepresenterade gällande både stöld- och våldsbrott.[xx]
Svenskspråkiga är särskilt kraftigt överrepresenterade bland våldtäktsmisstänkta i Finland. Per tusen invånare har i genomsnitt 5,9 svenskar men bara 1,6 finnar misstänkts för våldtäkt, enligt Statistikcentralen, Finlands motsvarighet till SCB.[xxi]
Är det nu någon som tvivlar på att det finns ett samband mellan diskriminering och kriminalitet?
Etablerade och outsiders
Egentligen är det inte svårt att förstå, med litet empati eller helt enkelt livserfarenhet. Norbert Elias, en av centralgestalterna i europeisk sociologi, beskriver en effekt av diskriminering och stigmatisering/stämpling i den klassiker han skrev tillsammans med John L. Scotson, Etablerade och outsiders: Förutom självförakt är en vanlig reaktion på diskriminering att på olika sätt hämnas på dem som utestänger genom att utföra den typ av handlingar som man anklagas för.[xxii]
Något som främlingsfientliga politiker och debattörer aldrig säger, och heller aldrig kommer att säga, är att kombinationen invandring – diskriminering – stigmatisering faktiskt bidrar till att rädda många svenskfödda från att hamna i kriminalitet.
Det är grundläggande sociologi: De som relativt sett befinner sig allra längst ner på botten i samhällshierarkin är alltid de som är mest överrepresenterade vad gäller brottslighet. När det kommer en ny grupp av människor som hamnar lägre än de som tidigare befann sig lägst, så minskar frustrationen och brottsligheten bland dem som relativt sett åkt upp ett ”hack”.
BRÅ-rapporten från 2021 visar att även om antalet misstänkta personer genomgående är ”klart störst bland inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar”, så har andelen misstänkta för brott i denna kategori minskat sedan 2007.[xxiii]
Helt klart har de populistiska politikerna rätt i att andelen fångar med utländsk bakgrund har ökat – även om det, som vi sett, inte har med invandringen som sådan att göra. Men då måste man ju fråga sig: Varför har brottsligheten minskat bland de svenskfödda med två svenskfödda föräldrar? Ja, en viktig del av förklaringen har ju nyss givits.
Inget samband med invandring
Om brottsligheten skulle ha något som helst samband med invandringen, så skulle ju brottsligheten ha ökat kraftigt i och med att invandringen ökade kraftigt. Men så är inte fallet. Doktorsavhandlingen vid Göteborgs universitet visar att det finns ”en oförändrad nivå på ungdomsbrottsligheten i stort sedan 1970-talet samt en viss nedgång sedan 1990-talet. När det gäller våldsbrottslighet finns inte samma tecken på minskning som för brottsligheten i övrigt, men inte heller på att den skulle öka.” [xxiv]
BRÅ visar att antalet lagföringsbeslut per 100 000 invånare för hela den straffmyndiga befolkningen (samtliga personer 15 år och äldre) minskade med 26 procent mellan 2011 och 2020, från 1 730 till 1 290 beslut per 100 000 invånare. Minskningen har skett i samtliga åldersgrupper. Störst har den varit i åldersgruppen 15–17 år, där antalet minskade från 3 530 beslut till 2 710 beslut per 100 000 invånare under perioden.[xxv]
Under samma år – mellan 2011 och 2020 – ökade antalet utrikesfödda i Sverige från 1 427 296 till 2 046 731 personer, alltså med 43 procent.[xxvi]
Om brottslighet hängt samman med invandring skulle alltså brottsligheten per 100 000 invånare ha ökat. Istället har kurvan över antalet lagföringsbeslut per 100 000 invånare minskat i samma takt som invandringen har ökat. Man skulle snarare kunna dra slutsatsen att det är invandringen som minskar brottsligheten, men det är det ingen som påstår. Att däremot hävda att invandringen ökar brottsligheten per 100 000 invånare är helt uppåt väggarna.
Såklart har antalet brott ökat, men det beror på att folkmängden har ökat. Det finns också fler brottslingar i en miljonstad än i en by med några hundra invånare. Och det finns fler svenskfödda brottslingar med två svenskfödda föräldrar än antalet Egypten-födda brottslingar i Sverige.
Könsrollernas betydelse
Sedan är den överlägset största riskfaktorn för kriminalitet att vara man. 93 procent av internerna i fängelser i Sverige är män.[xxvii]
Forskningen visar att den viktigaste anledningen till detta är könsrollerna. Tillsammans med diskriminering och fattigdom bidrar könsrollerna till att göra just män till kriminella. En genomgång av forskningen på området som gjorts av bl.a. Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet visar att ”brott, inte bara våldsbrott, kan vara en möjlig resurs att ta till när andra resurser för att ’göra’ maskulinitet, såsom utbildning och bra jobb, är begränsade.”[xxviii]
Vad gäller gängrelaterad kriminalitet, är främlingsfientliga politiker inte bara en del av problemet, utan de stöder dessutom vissa kriminella gäng och daltar med deras brottslingar. Vi känner alla till vilka bröllopsgäster SD-ledaren Jimmie Åkesson hade nu nyligen…
[i] sid 8:
[ii] sid 107:
[iii] sid 24:
[iv] sid 27:
http://www2.ne.su.se/paper/wp04_03.pdf
[v] sid 60, 61 och 79:
[vi] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/statistiknyhet/slutliga-inkomster-och-skatter-2016/
[vii] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/statistiknyhet/slutliga-inkomster-och-skatter-2016/
[viii] https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/hur-hanger-livsvillkor-och-halsa-ihop/
[ix] sid 13
[x] sid 218
[xi] sid 7:
[xii] sid 11:
[xiii] sid 205
[xiv] sid 110:
[xv] sid 9:
[xvi] https://www.scienceme.com/12-rules-for-life-illustrated-jordan-peterson
[xvii] sid 30-31:
[xviii] sid 113:
[xix] https://www.expressen.se/geo/det-vaxande-hatet-mot-svensktalande-i-finland/
[xx] sid 118:
[xxi] https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/kronikor/188129-finska-kvinnor-och-svenska-valdtaktsman/
[xxii] sid 206:
[xxiii] sid 10:
[xxiv] sid 23:
[xxv] https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/ungdomsbrottslighet.html
[xxvi] https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/
[xxvii] https://www.kriminalvarden.se/forskning-och-statistik/statistik-och-fakta/kos–kriminalvard-och-statistik/
[xxviii] sid 75:
och
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1277209&dswid=-7152
För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.
Upptäck mer från Klassperspektiv
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
