Ukrainakriget har bara en socialistisk lösning

Det blodiga kriget i Ukraina måste få ett slut. Men att förenklat pacifistiskt och bara kräva stopp för all vapenexport till Ukraina är en hopplös politik utan klassinnehåll som bara alienerar arbetarklassen i Väst. Arbetarklassen är praktisk och inser vad det skulle innebära om deras klassbröder och -systrar i Ukraina hamnar under samma sorts oligarkdiktatur och förtryck som arbetarklassen i Ryssand lever under. Vad som krävs är en proletär militärpolitik.

Ukrainarna har all rätt att försvara sina hem och sina städer och byar mot en kapitalistarmés invasion. Men det har även folket i Lugansk och Donetsk.

Det grundläggande felet begicks av det kapitalistiska Västukrainas regim när denna inledde en militär invasion av Lugansk och Donetsk 2014. De gav inte arbetarklassen i dessa båda utbrytarrepubliker något annat val än att beväpna sig och försvara sig mot denna kapitalistregims invasion. Sedan blev det tusenfalt värre när det kapitalistiska Ryssland intervenerade i detta inbördeskrig. Den som till äventyrs tror att det kapitalistiska Ryssland gjorde detta av omsorg om arbetarklassen i Donetsk och Lugansk, är helt omedveten om förhållandena för arbetarklassen överallt där potentaterna i Moskva styr.

Den enda realistiska lösningen på konflikten i Ukraina är en socialistisk, klassbaserad lösning:

• Krigsindustrin i Väst måste övertas och ställas under arbetarnas demokratiska kontroll. Därefter kan vapen utan vinst till privatpersoner levereras till från regimen självständiga arbetarmiliser i Ukraina.

• Arbetarklassen i Väst-Ukraina, Donetsk och Lugansk måste enas på klassbasis och vända sig till sina ryska klassbröder i uniform och uppmana dessa att vända sina vapen mot sina egentliga motståndare – oligarkerna i Ryssland – istället för mot andra arbetare i uniform.

• Därefter måste arbetarklassen i Väst-Ukraina, Donetsk och Lugansk ta makten ifrån de ukrainska oligarkerna och börja bygga en socialistisk, demokratisk federation.

Till dess har den ukrainska arbetarklassen (inte den kapitalistiska regimen, som är arbetarklassens fiende) all rätt att beväpnas och självständigt försvara sig mot den kapitalistiska invasion som styrs av oligarkregimen i Moskva och den vidriga rysk-ortodoxa kyrkan.

Visst, detta är så ovant att höra i dagens politiskt nedsövda västvärld att de flesta säkert kommer att studsa till och ta det för orealistiskt.

I själva verket är detta den mest realistiska, faktiskt den enda realistiska lösningen. Allt annat är orealistiskt om man vill ha en lösning:

Det kapitalistiska Ukraina kommer troligen aldrig att kunna besegra det stora Ryssland med dess mycket större befolkning i det utnötningskrig som nu pågår.

Förutom ett meningslöst fortsatt lidande kommer ett fortsatt krig att leda till den ena av två saker:
a) att Ukraina mals ner, vilket kommer att leda till att potentaterna i Moskva får makten över detta land, vilket vore en katastrof för den ukrainska arbetarklassen och dess demokrati, eller
b) (mindre sannolikt) att Ukraina rustas upp så till den grad att det faktiskt är nära att besegra Ryssland – vilket garanterat kommer att leda till att potentaterna i Moskva då sätter in kärnvapen mot Ukraina, och sedan är spiralen mot undergång påbörjad.

Är det dit vi vill? Är något av detta en lösning? Finns det ens något realistiskt alternativ till de båda ovan nämnda scenarierna?

Det finns ingen lösning förutom den socialistiska.

Att något är svårt betyder inte att det är orealistiskt. Inte heller finns det något som säger att allt som är realistiskt kommer att genomföras. Jag ser det själv som en inte alltför stor chans att det blir den socialistiska lösningen. Men det finns ingen annan lösning. Därför måste vi börja argumentera för denna lösning.

Att argumentera för denna lösning bland arbetarklassen i Väst är också ett sätt att återskapa ett klassmedvetande.

Foto: Luxstorm/Pixabay