Svenska stormedier har tappat allt som journalistiken måste stå för – nämligen att granska makten och förhindra lögner och korruption. Tvärtom har de blivit maktens megafoner och lögnernas offentliga plattform. Medierna har skapat sina egna ”experter” för att legitimera makten, kapitalismen, nyliberalismen, rasismen och till och med krig och folkmord.
Jag skrev många år sedan när George W. Bush och hans knähund Tony Blair bestämde sig för att invadera Irak med falska anklagelser om att ”Saddam hade massförstörelsevapen”. Svenska medier i allmänhet, och DN och SvD i synnerhet, blev då dessa imperialistiska länders megafoner och hetsade till krig. Jag kallade mediernas agerande för krigspropaganda. Detta hände – och händer – gång på gång.
Mediernas försvar av Israel
När Israel hittade en anledning att utrota palestinierna efter 7 oktober hjälpte svenska medier till att propagera för ”Israels rätt till självförsvar”, och ingen journalist ifrågasatte snart 80 år av ockupation, folkmord och förtryck av det palestinska folket. Detsamma gällde mediernas försvar av Israels attacker mot Libanon och Iran, med samma typ av lögner om att dessa länder är ”hot mot fred” – skrattretande propaganda från stater som Israel och USA, vars historia präglas av krig, invasion, ockupation och folkmord.
En av de figurer som används av medierna för att sprida lögner, förklädda till ”expertkunskap” och ”vetenskaplig forskning”, är Magnus Ranstorp, som titulerar sig ”terroristforskare”. Han har bidragit till att förstärka den krigiska amerikanska nyliberalismen, sionismen, antimuslimismen och rasismen i landet. Ett av hans senaste drag är att driva en kampanj mot svenska kritiska journalisters uttalanden om folkmordet i Gaza och hävda att ”det inte kommer att bli fred mellan palestinier och staten Israel så länge Hamas existerar”. Med andra ord: Israel vill ha fred – men inte med Hamas, en lögn han har spridit i många år. Enligt honom är det naturligtvis inget fel att mörda alla palestinier för att ”utplåna Hamas”.
Ranstorp har byggt hela sin offentliga karriär på antimuslimska, proamerikanska och proisraeliska uttalanden, där han attackerat alla som kritiserat rasism, antimuslimism och sionism. Dessutom är han en terroristfuskare och inte någon ”terroristforskare”. Han har haft fel i varje prognos om terrorism och oroligheter i Sverige – senast när han varnade för stora upplopp i samband med Melodifestivalen i Malmö. Ranstorp, som står i sionisternas, antimuslimernas och högerregeringens tjänst, fick 2007 i uppdrag av den dåvarande högerregeringen att undersöka om radikaliseringen bland ”muslimer” i Rosengård i Malmö hade ökat. Tillsammans med en medarbetare från Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan, Josefine Dos Santos, genomförde han en intervjuundersökning. Rapporten, i vilken 30 personer intervjuades och 29 uppgav att ”radikaliseringen har ökat”, publicerades 2009 och lyftes fram av regeringen och dess antimuslimska integrationsminister Nyamko Sabuni. Slutsatsen gick dock inte att dra utifrån en enstaka intervjustudie.
Sågad av forskare från Lunds universitet
Till skillnad från högerregeringen och SD:s jubel över rapporten, kritiserades den omedelbart för ovetenskaplighet av både mig och fyra forskare från Lunds universitet: Gunnar Andersson, Britt-Marie Johansson, Magnus Karlsson och Anders Persson. Vi anklagade Ranstorp för fusk, oredlighet och okunnighet om sociologisk metod. När vi forskare, oberoende av varandra, begärde att få granska det källmaterial som låg till grund för hans slutsatser, hävdade han och hans chef på Försvarshögskolan, Lars Nicander, att materialet hade förstörts.
Detta ledde till en JO-anmälan om forskningsfusk, som resulterade i svidande kritik från JO (JO, dnr 704-2009). JO skrev där: “Genom att Försvarshögskolan förstörde materialet omöjliggjordes en korrekt tillämpning av bestämmelserna om bevarande av allmänna handlingar. Materialet var av allt att döma av sådan karaktär att det fanns ett starkt intresse av att det bevarades. … Sammanfattningsvis är jag mycket kritisk till Försvarshögskolans handläggning av saken.”
Lars Nicander försökte till och med hävda i ett yttrande till JO att ”regeringsuppdraget inte kan betecknas som forskning” för att undvika att fuskavslöjandet skulle få konsekvenser. Med andra ord kan Försvarshögskolan fabricera ideologiskt färgade rapporter utan vetenskaplig grund, och regeringen kan omsätta dem i policy – helt utan trovärdigt underlag. JO konstaterade dock att ”Försvarshögskolan är skyldig att följa gällande regler om arkivering och gallring” av källmaterial som presenteras som forskning.
Trots avslöjandet och JO-kritiken sparkades inte Ranstorp från Försvarshögskolan, utan fortsatte att sprida okvalificerade påståenden om muslimer, Hamas och journalisternas protester mot folkmordet i Gaza – påståenden som i praktiken legitimerar folkmordet. Just nu driver han en desinformationskampanj mot Magda Gads Gaza-upprop, där över 500 personer inom media- och kulturbranschen kräver ökad pressfrihet i Gaza och att internationella journalister ska släppas in. Ranstorp delar dessutom inlägg på sitt X-konto som försvarar att Israel mördar palestinska journalister i Gaza, med hänvisning till att dessa ”samarbetar med Hamas”.
Ideologisk
Denne sionist presenterar sig på sitt X-konto som ”Member of Swedish Royal Academy of War Sciences” för att ge sken av att vara en ”oberoende expert” och ”forskare”. I själva verket är han en ideologisk sionist som ges stort utrymme i sionistiska tidningar som Svenska Dagbladet – där han är ledarkolumnist – för att sprida sin rasistiska, antimuslimska och antipalestinska propaganda.
Bild: Olenchic/Pixabay.
Tillägg:
Doktoranden vid Centrum för civilsamhällesforskning och talesperson för Svenska kommittén mot antimuslimsk rasism, Anna Ardin skriver i ett Mail till Försvarshögskolan:
Till: Ledningen för Försvarshögskolan
Angående: Användningen av Försvarshögskolans auktoritet för politiskt färgade utpekanden
Hej,
Jag skriver till er i egenskap av doktorand vid Centrum för civilsamhällesforskning och talesperson för Svenska kommittén mot antimuslimsk rasism, samt inte minst som kollega till Mattias Irving, som forskar och debatterar inom frågor om extremism, demokrati och desinformation.
Under de senaste dagarna har Magnus Ranstorp (på samma sätt som han gjort med oss båda vid upprepade tillfällen under flera år), offentligt stämplat Mattias som ”islamist”. Det som i detta fall utlöste etiketten var att Irving som faktagranskare påtalade felaktigheter i ett påstående från organisationen Doku, där det hävdades att Greta Thunberg visat stöd för en Hamas-kopplad organisation. Irving visade att organisationen i själva verket är kopplad till PLO och Fateh, Hamas politiska motståndare. Doku medgav att uppgiften saknade grund. Trots detta använder Ranstorp sin plattform som forskare för att i offentligheten stämpla Irving som ”islamist”, dessutom med det nedsättande tillägget ”woke”.
Ranstorp uppträder i dessa sammanhang inte som en privatperson utan i egenskap av forskare vid Försvarshögskolan, och hans uttalanden får därmed särskild tyngd. Hans inflytande över hur säkerhetstjänster, myndigheter och beslutsfattare riktar sin uppmärksamhet mot organisationer och individer som påstås vara islamistiska är väl belagt. Hans ord får verkliga konsekvenser. De informella stämplingar han initierar har tidigare bidragit till att människor förlorat sina arbeten, nekats tillgång till bankkonton, blivit utvisade, fått sina skolor nedlagda och i praktiken stängts ute från samhällsservice. I min egen forskning har jag dokumenterat ett stort antal röster som vittnar om hur det demokratiska utrymmet krymper till följd av dessa utpekanden, ofta utan att man får veta vad man egentligen anklagas för, än mindre möjlighet att försvara sig.
I detta klimat blir det särskilt allvarligt att Ranstorp använder Försvarshögskolans trovärdighet för att stämpla forskarkollegor som ”islamister”, ett begrepp som i det offentliga samtalet allt oftare likställs med terrorism och samhällsfientlighet. Det är inte bara ett oetiskt angrepp på en enskild person. Det är ett angrepp på det demokratiska samtalet i stort, och på den akademiska friheten.
Jag vill därför fråga:
Hur ser Försvarshögskolan på detta sätt att använda er forskningsplattform?
Vad anser ni om de etiska och akademiska gränserna för expertutlåtanden i offentligheten?
Vad gör ni för att skydda akademins integritet när era forskare har sådan avgörande inverkan på vilka individer som anses vara samhällshot?
Det offentliga samtalet om islamism, säkerhet och demokrati kräver stringens, saklighet och ansvar. Akademiker med inflytande över myndighetsutövning måste bära detta ansvar med varsamhet. Det är inte förenligt med akademisk trovärdighet att utnyttja sin position för att bedriva personangrepp eller politiskt färgade kampanjer.
Med vänlig hälsning
Anna Ardin
Doktorand vid Centrum för civilsamhällesforskning
Talesperson för Svenska kommittén mot antimuslimsk rasism
För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.
Upptäck mer från Klassperspektiv
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.