Av Christer Bergström
Detta är en artikel som behöver läsas av och spridas av alla som är aktiva i solidaritetsarbetet för Palestina och kampen mot rasism i allmänhet och antisemitism i synnerhet.
Det pågår idag en kampanj för att motarbeta alla protester mot Israels krigsförbrytelser och apartheidpolitik genom att stämpla motstånd mot sionism som antisemitism. Fakta talar dock för det motsatta förhållandet, att sionism bygger på antisemitism. Faktum är att Adolf Hitler var den första världsledaren som uttryckligen var för sionismen – inte bara i ord, utan även genom att stödja sionismen politiskt och ekonomiskt.
Vad är då sionism? Nationalencyklopedin förklarar att det är en “politisk strävan att åstadkomma judarnas återvändande till Eretz Yisrael”.
Den sionism som menar att judarna bör flytta till Palestina skapades av Theodor Herzl (se bild) 1896. Denne man var starkt påverkad och inspirerad av den tidens europeiska herrefolksmentalitet, koloniala mentalitet och chauvinistiska nationalism (tre faktorer som direkt ledde till första världskriget).
Sionismen inte bara förutsätter antisemitism (som vill “bli av med” judarna i de egna, icke-judiska länderna), utan har också en historia av intimt samarbete med de värsta antisemiterna, Hitler och hans nazister.
Detta är inget nytt, utan den antisemitiska dimensionen av sionismen har funnits med hyela tiden. Redan sionismens grundare, Theodor Herzl, fastslog den sionistiska strategin: “Antisemiter kommer att bli våra mest pålitliga vänner, de antisemitiska länderna våra allierade”.[i]
Sionismens försök att vinna den på den tiden anti-sionistiska majoriteten av judar för sin sak passade som hand i handske med Hiter och hans nazister. Efter makttillträdet i januari 1933 inledde de ett nära samarbete med sionistiska organisationer.
Sionisterna, å sin sida, inledde med stor entusiasm ett nära samarbete med Hitler och hans nazister – vars målsättning om ett “judefritt Europa” passade sionisterna som hand i handske.
“Vi [sionister] ansåg att de [nazisterna] trots allt är nationalister, vi är också judiska nationalister, och därför hade vi något gemensamt. Vi insåg det faktum att det tyska folket hade fattat sitt beslut. De var deras rättigheter eftersom det fanns en majoritet av dem.”
– så sade Joachim Prinz (som var ordförande American Jewish Congress 1958-1966) i en intervju 1983.[ii]
Den 25 augusti 1933 undertecknades den s.k. Haavara-överenskommelsen (efter det hebreiska ordet för ”förflyttning”) mellan naziregimen och den sionistiska organisationen i Tyskland, och denna godkändes av den Sionistiska världsorganisationen. Den 30 november 1933 rapporterade inrikesministeriet i Württemberg att ”den nya judepolitiken i Tyskland har gett vind i seglen åt sionismen, som tidigare avvisades av merparten av de tyska judarna”.[iii]
De nazistiska myndigheterna stödde aktivt den sionistiska organisationen i Tyskland, med ett för dem båda givande resultat:[iv] Den 5 november 1934 rapporterade polismyndigheten i Berlin att utvandringen av judar till Palestina ökat från 189 i oktober till 330 mellan den 1 och 25 oktober, och kommenterade: ”Deras utresa genomfördes med tre tåg om 100, 150 respektive 80 personer. Avfärden förlöpte helt friktionsfritt.”[v] I sin månadsrapport för april och maj 1936 noterade den nazistiska säkerhetstjänsten att ”sionisterna vänder sig med allt större resultat till den judiska offentligheten för att förmå denna att utvandra till Eretz Israel.”[vi]
En budget på 15 miljarder dollar fastställdes 1936 för att understödja den judiska utvandringen.[vii] Avsikten var att ge ”varje jude som var villig att emigrera från Tyskland ett belopp som skulle göra det möjligt för honom att bygga upp sin existens i ett nytt land”.[viii] Den 11 februari 1939 bildades Rikscentralen för judisk utvandring under ledning av SS-Brigadeführer Reinhard Heydrich. De båda österrikiska forskarna Gabriele Anderl och Dirk Rupnow konstaterar i sin omfångsrika studie av de nazistiska utvandringskontoren att judarna inte tvingades ut ur Tyskland förrän efter oktober 1939, när det blev möjligt att deportera dem till det nyligen ockuperade Polen och Adolf Eichmann tog över verksamheten.[ix]
Sionisterna gick längre än så. De motarbetade även protester mot den nazistiska regimen. Exempelvis skrev den Sionistiska Federationen i Tyskland den 21 juni 1933: “Förverkligandet av sionismen skadas av att judar utomlands motarbetar den tyska utvecklingen. Bojkottpropaganda – sådan som för närvarande pågår mot Tyskland på många sätt – är i grunden osionistisk.”[x]
Nazisternas stöd till sionismen var så starkt att den sionistiska paramilitära organisationen BETAR tilläts att verka i Nazityskland i flera år. BETAR var kopplat till det ursprungliga politiska partiet Herut, och sedan Likud (som Benjamin Netanyahu är ordförande för idag). Bland annat var de sernare israeliska premiärministrarna Yitzhak Shamir och Menachem Begin medlemmar i BETAR.
Bilden som inleder denna artikel föreställer medlemmar av den av nazisterna tillåtna sionistiska BETAR-milisen i Berlin 1936. Se även:
Det sionistiska samarbetet med nazisterna fortsatte långt efter det att Förintelsen i gaskamrarna påbörjats – det massmord där 6 miljoner judar mördades. Så sent som 1944 samarbetade sionister med Adolf Eichmann om att få ut judar från Ungern så att de kunde ta sig till Palestina. Att det inte handlade om att primärt rädda judar, utan om att selektera sionister för att bygga den sionistiska kolonin i Palestina visas tydligt och underbyggs med konkreta fakta av den israeliska Förintelsehistorikern Abraham Margaliot i The Nazi Holocaust, Part 6: The Victims of the Holocaust, Vol. 2, 1989, med Robert Marrus (en kanadensisk historiker om Förintelsen samt modern europeisk och judisk historia), ss. 561-562.[xi]
Den sionistiska s.k. Stern-ligan under Avraham Stern (och där Yitzhak Shamir ingick i ledningen) erbjöd till och med Nazityskland ett militärt samarbete. Detta dokument finns återgivet i boken 51 Documents: Zionist Collaboration with the Nazis, red. Lenni Brenner, 2002.[xii]
“Antisemiter kommer att bli våra mest pålitliga vänner”, skrev sionismens grundare, Theodor Herzl. Därför ingår det också i den sionistiska strategin att underblåsa antisemitismen – för att få fler judar att emigrera till Palestina.[xiii]
De som säger att motstånd mot sionismen är antisemitism, de motsäger inte bara alla antisionistiska judar (både religiösa och sekulära) som tar avstånd från sionismen – utan vad värre är, de bidrar till att underblåsa antisionismen. De förenas åsiktsmässigt med de värsta antisemiterna, nazisterna, i det att de vill få oss att associera staten Israels apartheidpolitik och pågående folkmord med judar i allmänhet.
En del av dem gör det av okunnighet om vilken björntjänst de gör judar i allmänhet. Men vi ska inte underskatta möjligheterna hos världens kanske mest effektiva spionorganisation, Mossad, att värva folk på framstående poster inom politik, media och den akademiska världen. Utan tvekan är det en del som uttalar mantrat “antisionism är antisemitism” som gör det på beställning från Mossad. Mot kontant betalning, som alltid när sådana ljusskygga organisationer är inblandade.
Verkligheten är den motsatta mot vad dessa propagandister säger:
En förutsättning för att motverka den antisemitism som nu följer som ett resultat av högerextremismens framväxt i Västvärlden, är att en skarp åtskillnad görs mellan sionism och judar i allmänhet.
Christer Bergström är historiker, författare till ett 40-tal böcker, med andra världskriget och nazismen som specialitet. En av hans senaste böcker är Därför är Sverigedemokraterna ett nazistiskt parti – en vetenskaplig genomgång.
[i] Theodor Herzl, The Complete Diaries Of Theodor Herzl, Volume I, Herzl Press, 1960, ss. 83f.
[ii] 51 Documents: Zionist Collaboration with the Nazis, red. Lenni Brenner, 2002, s. 109.
[iii] Kulka & Jäckel (red.), Die Juden in den geheimen NS-Stimmungsberichten 1933-1945. Schriften des Bundesarchivs, Nr. 62. Düsseldorf: Droste Verlag, 2004. , s. 59.
[iv] Kulka & Jäckel (red.), Die Juden in den geheimen NS-Stimmungsberichten 1933-1945. Schriften des Bundesarchivs, Nr. 62, s. 91.
[v] Kulka & Jäckel (red.), Die Juden in den geheimen NS-Stimmungsberichten 1933-1945. Schriften des Bundesarchivs, Nr. 62, s. 88.
[vi] Bundesarchiv, R 58/991.
[vii] Die Verfolgung und Ermordung der europäischen Juden durch das nationalsozialistische Deutschland 1933–1945. Band 1 Deutsches Reich 1933-1937, s. 546.
[viii] Schreyber, Warum wir Adolf Hitler wählten: Jungwähler von 1933/38 berichten, s. 384.
[ix][ix] Anderl & Rupnow, “Die Zentralstelle für jüdische Auswanderung als Beraubungsinstitution”, ur Anderl & Rupnow, Veröffentlichungen der Österreichischen Historikerkommission: Vermögensentzug während der NS-Zeit sowie Rückstellungen und Entschädigungen seit 1945 in Österreich, Band 20/1, s. 39.
[x] Brenner, s. 45.
[xi] Abraham Margaliot i The Nazi Holocaust, Part 6: The Victims of the Holocaust, Vol. 2, 1989, red. Robert Marrus, ss. 561-562. https://www.palestineremembered.com/images/V2/The-Nazi-Holocaust-Part-6-The-Victims-of-the-Holocaust-Volume-2-Abraham-Margaliot-p-559-60-with-watermark.jpg
Se även “Israel’s state archive exposes Zionist efforts to enlist Nazis against Britain”, Middle East Monitor, 22 juni 2023. https://www.middleeastmonitor.com/20230622-israels-state-archive-exposes-zionist-efforts-to-enlist-nazis-against-britain/
[xii] Brenner, s. 300ff.
[xiii] Se exempelvis:
“Israeli gov’t ties to European far-right is unsettling – opinion”, Jerusalem Post, 30 juni 2024.
* “Recognizing neo-Nazi Parties in the Service of Israel’s Occupation”, Haaretz, 8 september 2003.
* David Hearst, the editor-in-chief of Middle East Eye, discusses the alliance between Israel and the far-right in Europe.
För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.
Upptäck mer från Klassperspektiv
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
[…] Men det hjälper inte. De pro-israeliska krafterna har stora resurser. Och de förlåter inte, de glömmer inte. Kritiker av Israel ska demoniseras och stämplas som antisemiter. Även till priset av att begreppet antisemitism exploateras och urvattnas. Läs artikeln om hur sionism är antisemitism. […]
[…] Sionism bygger på antisemitism, alltså judehat […]
[…] Sionism bygger på antisemitism, alltså judehat […]