Public Service och Latinamerika – det sorgliga fallet Collin

Så här skriver SVT: ”SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.” Och Sveriges Radio: ”Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.” Fan tro´t. 

Det krävs väldigt mycket för att bli fälld i Granskningsnämnden. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin hör till de få som blivit just det. Det för sina faktafel i rapportering om Kuba. Hennes föregångare och läromästare Lars Palmgren var den radiokorrespondent som jublade när det verkade som statskuppen mot den av högern så intensivt hatade Hugo Chávez skulle lyckas.   

Collin försöker, liksom Trump, knyta Venezuela och landets president Nicolas Maduro till påstådd narkotikahandel. Det var på P1 måndag 1 september där de enda «bevisen» var intervjuer med noggrant utvalda personer. Att såväl USAs egna knarkbekämpningsmyndighet DEA som FNs drog- och brottsbekämpningsbyrå UNODC, liksom EU:s dito, hävdar att Venezuela är ointressant, eftersom det varken är producent eller transportland av droger, passar inte in i Vita Husets och Collins skröna, så det nämner hon inte. (se också: https://svensk-kubanska.se/den-stora-bluffen-mot-venezuela-oljans-geopolitik-forkladd-till-kamp-mot-narkotika/).

Är det ingen som stöder Venezuela mot USAs krigsplaner?

Collin hävdade i samma inslag att ytterst få regeringar i omvärlden stöder Venezuela i samband med USAs upptrappning med krigsfartyg utanför Venezuelas kust.  (För övrigt hävdade hon redan i januari att Maduro saknade stöd i omvärlden, så hon kör lite återvinning).

Visst, Collin sitter i Buenos Aires, långt från Caracas och nära den högerextreme president Milei. (Även om hon sällan eller aldrig rapporterar om de massiva demonstrationer och protester som ständigt pågår där hon befinner sig mot Mileis nyliberala nedskärningspolitik). Men hon skulle, lika väl som jag, kunna göra en liten sökning på nätet om omvärldens reaktioner på USAs invasionshot. Det har hon inte orkat, eller snarare, inte haft viljan att göra. Antagligen för att hon vill uppfylla sin välbetalda och bekväma uppgift som Vita Husets talesperson. Vilket numera tyvärr sammanfaller med Public Service. Så det inte går som för hennes företrädare Ivan Garcia. En kunnig och professionell journalist som inte blev gammal på posten som Latinamerikakorrespondent för Sveriges Radio. Han tog sitt uppdrag på allvar, rapporterade sakligt och korrekt, och plockades bort. 

Nåväl, vad visar en liten undersökning som kan göras lika lätt från Argentina som Sverige? Jo:

Regeringar som uttalat kritik och tagit avstånd från USA:s krigsfartyg i Karibien: Colombia, Venezuela, Brasilien, Mexiko, Kina, Ryssland, Kuba, Nicaragua, Honduras. Också USA-allierade som Kanada och Storbritannien har uttryckt kritik.

Internationella organisationer som också gjort det:

• FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har uttryckt djup oro och uppmanat samtliga parter att avstå från militära hot, lösa meningsskiljaktigheter via diplomatiska kanaler och respektera internationell rätt.
• EU:s höga representant för utrikes frågor kallade upplägget för allvarligt och efterlyste omedelbar nedtrappning. EU underströk att varje militär närvaro i Karibien måste ske i enlighet med folkrätten och i samråd med de regionala staterna.
• CARICOM (De Karibiska Staternas Organisation) fördömde USA:s militära upptrappning i Karibiska havet som ett brott mot principen om ett ”Zone of Peace” i regionen. Organisationen varnade för att ett fortsatt tryck kan underminera fred och stabilitet i samtliga karibiska stater.
• OAS, Organisationen av amerikanska stater (OAS) uppmanade Venezuelas regering och USA att omedelbart inleda ett öppenhjärtigt och inkluderande samtal. OAS betonade vikten av att respektera Venezuela som suverän stat och använda gränsöverskridande juridiska mekanismer snarare än militär styrka.
•  ALBA-länderna har gemensamt kritiserat USA för imperialistiskt agerande och uppmanat till solidaritet för Venezuelas suveränitet.
• Lima-gruppen.  Den latinamerikanska koalitionen betonade vikten av att dra tillbaka samtliga militära resurser och återuppta politiska förhandlingar.
• Amnesty International varnade för att en ökad militarisering vid Venezuelas kust skulle hota civila rättigheter och humanitärt stöd.
• Human Rights Watch Organisationen framhöll behovet av särskilt skydd för sjöfarande civila och humanitära skeppningar.
• Till detta kommer ett stort antal politiska solidaritetsorganisationer som hållit demonstrationer i ett 100-tal städer runt om i världen.
• Till detta kommer också att CELAC, de Latinamerikanska och Karibiska Staternas organisation, kallat till ett extra möte med anledning av USAs invasionshot.

Så man kan ju undra vad Collin menar med «litet stöd». Vad skulle vara stort stöd? Mer troligt är att hon, som vanligt, räknar med att komma undan med sina halvsanningar och lögner och få en klapp på axeln (och en sedelbunt?) från högre ort. Men vore det inte lämpligt med ett nytt utslag från Granskningsnämnden?

PS Sorgligt nog är inte heller SvT:s Tigran Feiler ett bättre alternativ. Ska man få fakta om Latinamerika får man söka sig till andra källor. Till exempel Svensk-Kubanska Föreningens hemsida!

Zoltan Tiroler  250901

Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?

Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?

Swisha en tjuga eller valfri summa till

123 589 0975 eller pg 40 54 11 -0

Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap

(150 kr för pensionärer, arbetslösa och studerande) Samma swish som ovan.