Provocerar USA medvetet fram krig med Venezuela?

Historieprofessorn i Florida, Felipe Pagliery, frågar sig vad USA är ute efter.

I en tid då USA:s utrikespolitik fortsätter att utöva sin makt genom militära operationer som maskeras som ”säkerhetsinsatser” framträder återigen ett oroande mönster – denna gång med Venezuela inblandat. De senaste rapporterna om amerikanska luftangrepp mot fartyg som påstås ha kopplingar till venezuelanska narkotikakarteller kräver närmare granskning, inte bara av deras laglighet, utan också av vad de verkligen kan innebära: de tidiga stadierna av en iscensatt konflikt.

Den amerikanska militären hävdar att man riktar in sig på narkotikasmugglingsfartyg i internationella vatten, med hänvisning till underrättelseinformation som kopplar dem till venezuelanska karteller. Dessa attacker är ännu inte officiellt erkända som krigshandlingar, men ligger alarmerande nära. De fartyg som attackeras förstörs ofta utan rättegång, rättssäker process eller bekräftelse från oberoende observatörer. Det finns ingen transparens – bara ord från en regering med en lång, kontroversiell historia av utländska interventioner under tunna förevändningar.

Låt oss inte glömma tidigare fall. Från Irak till Libyen har USA upprepade gånger rättfärdigat militära aggressioner med argument som ”massförstörelsevapen”, ”humanitär intervention” eller, i detta fall, ”bekämpning av narkotika”. Men när dammet har lagt sig blir det ofta tydligt att ekonomiska, geopolitiska eller ideologiska motiv var de verkliga drivkrafterna. Venezuela, med de största bevisade oljereserverna i världen och en regering som trotsar USA:s hegemoni, passar perfekt in i profilen.

Denna påstådda berättelse om kriget mot narkotika är inte ny. I årtionden har Washington använt narkotika som en rättfärdigande för att militarisera Latinamerika. Under Plan Colombia flödade miljarder dollar in i militära operationer som skulle begränsa narkotikaproduktionen, men som i stort sett misslyckades med det uppdraget. Det som däremot lyckades var att stärka högerregeringar och utvidga USA:s inflytande i regionen. Kan vi se ett liknande mönster med Venezuela?

Under de senaste åren har USA oavbrutet utövat påtryckningar på den venezuelanska regeringen, ledd av Nicolás Maduro, genom sanktioner, ekonomisk isolering och öppet stöd till oppositionsfigurer som Juan Guaidó. Landets oljeexport har strypts, dess tillgångar beslagtagits och dess befolkning drivits in i en humanitär kris. Nu, genom att rikta in sig på fartyg med kopplingar till Venezuela, kan USA vara på väg att överskrida en farlig gräns – en gräns som förvandlar dold destabilisering till öppen militär aggression.

Det som gör denna eskalering ännu mer oroande är avsaknaden av internationell konsensus eller övervakning. Om dessa fartyg verkligen utgör ett hot som narkotikatransportörer, varför inte involvera FN eller regionala partner i Amerikanska staternas organisation OAS? Varför inte lägga fram transparenta bevis innan man avfyrar missiler? De ensidiga åtgärderna talar sitt tydliga språk. Detta är inte globalt samarbete – det är kanonbåtsdiplomati i det 21:a århundradet.

Det finns också allvarliga juridiska frågor. Internationell rätt ställer betydligt högre krav på användning av våld, särskilt när det gäller att angripa enheter som är knutna till suveräna nationer. Även om fartygen befinner sig i internationella vatten kan ett angrepp utan Venezuelas samtycke eller FN:s godkännande utgöra en krigshandling. Ännu mer oroande är att USA kan komma att anklagas för krigsförbrytelser om civila eller icke-stridande skadas.

Sedan finns frågan om manipulation av allmänheten. Genom att framställa dessa operationer som en del av ”kriget mot narkotika” utnyttjar den amerikanska regeringen årtionden av inrotad retorik som ofta har använts för att rättfärdiga det orättfärdiga. Amerikanerna uppmanas att föreställa sig skumma narkotikakungar som översvämmar deras samhällen med gift, medan dessa operationer i verkligheten oftast handlar mer om att kontrollera territorium och störta fientliga regimer än om att skydda medborgarna i hemlandet.

Gör inga misstag: konsekvenserna av denna väg är enorma. Venezuela är inte Afghanistan eller Irak. Landet har regionala allianser, en modern militär och en djup bitterhet mot USA:s inblandning. En militär konflikt i Venezuela skulle kunna eskalera till ett ställföreträdande krig som involverar länder som Ryssland, Kina och Iran – som alla har ekonomiska och diplomatiska band med Caracas. Det skulle kunna destabilisera hela regionen, skicka ytterligare miljoner flyktingar norrut och kosta amerikanska liv – för att inte tala om miljarder dollar av skattebetalarnas pengar.

Den amerikanska allmänheten förtjänar en ärlig debatt om detta. Kongressen har inte godkänt någon konflikt med Venezuela. De flesta amerikaner skulle förmodligen motsätta sig ytterligare en militär intervention utomlands, särskilt en som baseras på svaga bevis och neokoloniala motiv. Det är dags för media, lagstiftare och medborgare att verka för öppenhet och återhållsamhet innan situationen spårar ur.

I nationell säkerhets namn kanske USA sakta men säkert är på väg mot krig. Men frågan vi måste ställa oss är: vems säkerhet skyddar vi egentligen? För det venezuelanska folket, och troligen även för vanliga amerikaner, lovar denna vårdslösa väg bara mer lidande.

Is the U.S. provoking a war with Venezuela under the guise of anti-drug operations?

Felipe Pagliery (historieprofessor, Florida), Progreso Weekly 250916 (ZT)

Is the U.S. provoking a war with Venezuela under the guise of anti-drug operations? – Progreso Weekly

MEDICINER FÖR KUBA – HEPARIN

Lågmolekylärt heparin är världens mest använda blodförtunnande medel och är en väsentlig medicin i många medicinska specialistområden. Med din hjälp kan vi hjälpa den kubanska hälsovården att nå ut till de 100 000 patienter som årligen behöver heparin. I förlängningen så kan tillverkningen av kubanskt heparin ge miljontals patienter i det globala syd tillgång till en väsentlig medicin till ett rättvist pris.

Insamlingskontot Mediciner för Kuba
pg 23 57 15-0
Swish 123 182 37 72
Märk betalningen med HEPARIN