Palestinarörelsen återtar Sverige, med början 7 juni 2025

Det har nu gått en månad sedan massdemonstrationen i Stockholm den 7 juni 2025, då ca 50 000 människor samlades på Odenplan för att marschera till Gustav Adolfs torg. Mycket kan sägas om detta styrkebesked, som sannolikt var den största politiska demonstrationen i Sveriges historia; definitivt den största i modern tid.

Palestinarörelsen visade i och med 7 juni att man med besked nått det som i politisk teori brukar kallas ”kritisk massa” – det vill säga att en politisk kraft i samhället är tillräckligt stor för att själv sätta dagordningen och diktera villkoren för samhällsutvecklingen, utan att behöva vare sig publicitet, yttre hjälp från politiker/kändisar (Palestinarörelsen “influerar alla influencers – inte tvärtom”, som någon uttryckte det i ett kommentarsfält), eller att behöva oroa sig för sitt rykte. Palestinarörelsen är inte längre beroende av yttre aktörer med makt. Istället innebär kritisk massa att det är alla andra; “influerare”, kändisar, politiker, media, osv, som är beroende av Palestinarörelsen, och måste förhålla sig till den (oavsett om dessa makthavare försöker låtsas om att så är fallet eller ej).

Palestinarörelsen etablerade sig också den 7 juni som den största proteströrelsen i Sveriges moderna historia. T ex är den större än Vietnamrörelsen – som också lyckades samla 50 000 människor 1972 på Norra Bantorget; men detta var först efter 10 års Vietnamkrig, och då med aktivt stöd av både ministrar och riksdagspartier, samt dessutom med full mediebevakning av en då övervägande sympatisk mediekår (dessutom ägde denna demonstration rum på 1 maj – ett datum som i sig drar många demonstranter).

Palestinarörelsen lyckades 7 juni 2025 samla ungefär samma antal människor. Men detta efter knappt 2 år – och utan stöd från några ledande politiker eller riksdagspartier (till exempel nämnde varken Vänsterpartiet Stockholms stad eller V:s partiledare Nooshi Dadgostar massdemonstrationen 7 juni på sina Facebook- eller Instagramkonton, vare sig dagarna före eller efter aktionen; Vänsterpartiet har uppenbarligen helt övergivit Palestina, liksom all anti-imperialism och internationell solidaritet över huvud taget). Samt utan att få i princip ett enda omnämnande i några av de etablerade medierna i riket. Knappt en enda artikel. Total medieskugga.

En sådan öronbedövande medial tystnad efter den kanske största massdemonstrationen i landets historia, är ordentligt pinsam för Sveriges samlade journalistkår, samt för dess mediehus. De kan knappt kalla sig journalister efter en sådan yrkesmässig blunder. Att vara journalist är inte förenligt med att medvetet försöka osynliggöra folkliga massrörelser som protesterar mot pågående folkmord.

Palestinarörelsen återtog korsningen Sveavägen-Tunnelgatan

Ytterligare en viktig aspekt hos massaktionen den 7 juni är värd att uppmärksamma: Palestinarörelsen marscherade 7 juni med tiotusentals deltagare förbi korsningen Sveavägen-Tunnelgatan. Alltså samma plats där Olof Palme – vår senaste riktiga statsminister – 39 år tidigare mördades av högern. Samma folkmordshöger som idag aktivt tystar ner, stödjer och begår Israels och västs folkmord i Gaza; samma folkmordshöger som förstört vårt land; samma folkmordshöger som förstör klimatet och förnekar klimatkatastrofen de skapat; samma folkmordshöger som skapar världskrigshot, ligger bakom två världskrig, 500 års kolonialhistoria, månghundraårig transatlantisk slavhandel, alla folkmord i världshistorien – inklusive Förintelsen 1 på ryssar, romer, östeuropéer, kommunister, arbetare, fackföreningsmedlemmar, socialdemokrater, homosexuella, funktionshindrade, samt judar under Andra världskriget.

Och, som sagt, inklusive Förintelsen 2 idag i Gaza; en barnförintelse där väst och Israel, med den svenska högerns aktiva stöd svälter, skjuter och bombar ihjäl bland andra en miljon barn i Gaza.

Sverige och Sveriges internationella solidaritet förstördes av folkmordshögern den februarikväll för snart 40 år sedan då Olof Palme sköts ihjäl på Sveavägen. Knappt ett enda positivt politiskt beslut har fattats i Sverige sedan den dagen, varken inrikes- eller utrikespolitiskt. Sverige blev ett kallt land när Olof Palme mördades – samme Olof Palme som solidariskt och hjältemodigt deltog i ovan nämnda Vietnamrörelse, och som demonstrerade för Vietnam i Stockholm 1968. Ett stöd till en folkrörelse från en dåvarande minister, som är saknat idag för Gaza (men som han dock säkerligen hade givit till Palestina den 7 juni längs Sveavägen i år, om han fått leva).

Likväl, som sagt, en typ av politikerstöd som dagens Palestinarörelse visat sig kunna klara sig utan. Proteströrelser i väst idag klarar sig gott utan politikers eller andra makthavares stöd – man har vuxit ifrån det behovet, och står på egna ben; detta visar Palestinademonstrationer med miljontals deltagare världen över varje vecka.

Låt oss betrakta 7 juni som ett tiotusentals människor starkt återtagande av korsningen Sveavägen-Tunnelgatan; som början till ett återtagande av Sverige, så som vi i Palestinarörelsen vill ha tillbaka det; som ett återtagande av internationell lag och internationell solidaritet.

Och kom ihåg att det är vi i motståndet som kollektivt bestämmer, om vi vill detta återtagande: vi har kritisk massa, vi är tillräckligt stora för att nu forma ett solidariskt Sverige, som inte är lierat med väst och med den västerländska folkmordsmaskinen; som inte är en del av den västerländska folkmords- och överhöghetskultur som skapat i princip allt elände som idag finns i världen.

Ett återtagande som vänder väst ryggen; som istället vänder sig åt öst och åt det globala Syd, som ägnar sig åt antikolonial kamp, som lämnar väst bakom sig och återfinner anti-imperialismen och den internationella solidariteten; som ser till att internationell lag efterlevs (och inte de ”regler” som det amerikanska folkmordsimperiet godtyckligt skapar för sin egen koloniala vinning, i sin självutnämnda s.k. “regelbaserade världsordning”, som mest verkar bestå av dubbelmoral – låt oss istället ha en icke-västanknuten lagbaserad världsordning, där internationell lag följs och efterlevs).

Och framför allt: ett återtagande som bidrar till att BEFRIA PALESTINA, och få slut på folkmordet och ockupationen.

Sverige har idag goda förutsättningar, befolkningsmässiga och andra, för att vara med och genomdriva allt detta.

Palestinarörelsen har förmåga att genomföra en revolution i väst, och bli av med det västerländska folkmords-oket i världen en gång för alla. Som Che Guevara en gång uttryckte det: det är motståndet inne i väst som bedriver den viktigaste kampen: det är vi som lever i bestens mage.

Som vi alla skanderade i tåget på Sveavägen: ”There is only one solution – intifada, revolution!”

p { line-height: 115%; margin-bottom: 0.25cm; background: transparent } Palestinarörelsen återtar Sverige, med början 7 juni 2025 Det har nu gått en månad sedan massdemonstrationen i Stockholm den 7 juni 2025, då ca 50 000 människor samlades på Odenplan för att marschera till Gustav Adolfs torg. Mycket kan sägas – och har sagts – om detta styrkebesked, som sannolikt var den största politiska demonstrationen i Sveriges historia; definitivt den största i modern tid. Palestinarörelsen visade i och med 7 juni att man med besked nått det som i politisk teori brukar kallas för ”kritisk massa” – det vill säga att en politisk kraft i samhället är tillräckligt stor för att själv sätta dagordningen och diktera villkoren för samhällsutvecklingen, UTAN att behöva vare sig publicitet, yttre hjälp från politiker/kändisar (Palestinarörelsen ”influerar alla influencers – inte tvärtom”, som någon träffsäkert uttryckte det i ett raderat kommentarsfält), eller att behöva oroa sig för sitt rykte. Palestinarörelsen är inte längre beroende av yttre aktörer med makt. Istället innebär kritisk massa att det är *alla andra*; influerare, kändisar, politiker, media, osv, som är beroende av Palestinarörelsen, och måste förhålla sig till den (oavsett om dessa makthavare försöker låtsas om att så är fallet eller inte). Palestinarörelsen etablerade sig också den 7 juni som den största proteströrelsen i Sveriges moderna historia. T ex är den större än Vietnamrörelsen – som också lyckades samla 50 000 människor 1972 på Norra Bantorget, men detta först efter 10 års Vietnamkrig, och då med aktivt stöd av både ministrar och riksdagspartier, samt dessutom med full mediebevakning av en då övervägande sympatisk mediekår. (Och dessutom ägde denna demonstration rum på 1 maj, ett datum som i sig hjälper till att dra många demonstranter). Palestinarörelsen lyckades 7 juni 2025 samla samma antal människor, men detta efter knappt 2 år – och detta UTAN stöd från några riksdagspartier (till exempel nämnde varken Vänsterpartiet Stockholms stad eller V:s partiledare Nooshi Dadgostar massdemonstrationen 7 juni på sina Facebook- eller Instagramkonton, vare sig veckorna före eller efter aktionen; Vänsterpartiet har uppenbarligen helt övergivit Palestina, samt anti-imperialism och internationell solidaritet över huvud taget), samt UTAN att få i princip ett enda omnämnande i några av de etablerade medierna i riket. En sådan öronbedövande medial tystnad efter den största massdemonstrationen i landets historia, är ordentligt pinsam för Sveriges samlade journalistkår samt dess mediehus. De kan knappt kalla sig journalister efter en sådan yrkesmässig blunder. Att vara journalist är inte förenligt med att medvetet försöka osynliggöra folkliga massrörelser som protesterar mot pågående folkmord. Palestinarörelsen återtog korsningen Sveavägen-Tunnelgatan Ytterligare en viktig aspekt hos massaktionen den 7 juni, som hittills aldrig nämnts, är dock värd att uppmärksamma: Palestinarörelsen marscherade den 7 juni med 50 000 deltagare längs Sveavägen, och gick då förbi korsningen Sveavägen-Tunnelgatan; samma plats där Olof Palme – vår senaste riktiga statsminister – 39 år tidigare mördades av högern; samma folkmordshöger som idag aktivt tystar ner, stödjer och begår Israels och västs folkmord i Gaza; samma folkmordshöger som förstört vårt land; samma folkmordshöger som förstör klimatet och förnekar klimatkatastrofen de skapat; samma folkmordshöger som skapar världskrigshot, ligger bakom två världskrig, 500 års kolonialhistoria, transatlantisk slavhandel, alla folkmord i världshistorien – inklusive Förintelsen 1 på ryssar, romer, östeuropéer, kommunister, arbetare, fackföreningsmedlemmar, socialdemokrater, homosexuella, funktionshindrade, samt judar under Andra världskriget; samt som sagt, inklusive Förintelsen 2 idag i Gaza; en barnförintelse där väst och Israel, med den svenska högerns aktiva stöd, svälter, skjuter och bombar ihjäl bland andra en miljon barn i Gaza. Sverige och Sveriges internationella solidaritet förstördes av folkmordshögern den februarikväll för snart 40 år sedan då Olof Palme sköts ihjäl på Sveavägen. Knappt ett enda positivt politiskt beslut har fattats i Sverige sedan den dagen, varken inrikes- eller utrikespolitiskt. Sverige blev ett kallt land när Olof Palme mördades – samme Olof Palme som hjältemodigt deltog i ovan nämnda Vietnamrörelse, och som demonstrerade för Vietnam i Stockholm 1968. Ett stöd till en folkrörelse från en minister som är saknat idag för Gaza (som han dock säkerligen hade givit till Palestina den 7 juni längs Sveavägen i år, om han fått leva), men som Palestinarörelsen som sagt idag har vuxit ifrån, lärt sig och visat sig kunna klara sig utan. Låt oss betrakta den 7 juni som ett 50 000 människor starkt ÅTERTAGANDE av korsningen Sveavägen-Tunnelgatan; som början till ett ÅTERTAGANDE av Sverige så som vi i Palestinarörelsen vill ha tillbaka det; som ett ÅTERTAGANDE av internationell lag och internationell solidaritet. Och kom ihåg att det är VI i motståndet som kollektivt bestämmer, om vi vill det: vi har kritisk massa, vi är tillräckligt stora för att nu forma ett solidariskt Sverige, som INTE är lierat med väst och med den västerländska folkmordsmaskinen; som inte är en del av den västerländska folkmords- och överhöghetskultur som skapat i princip allt elände som idag finns i världen; som vänder sig bort från väst, som istället vänder sig åt öst och åt det globala Syd, som ägnar sig åt antikolonial kamp, som lämnar väst bakom sig och hittar åter till den internationella solidariteten; som ser till att internationell LAG efterlevs (och inte de ”regler” som det amerikanska folkmordsimperiet godtyckligt skapar för sin egen koloniala vinning). Och framför allt: som bidrar till att BEFRIA PALESTINA. Sverige har idag goda förutsättningar, befolkningsmässiga och andra, för att vara med och genomdriva detta. Palestinarörelsen har förmåga att genomföra en revolution i väst, och bli av med det västerländska folkmords-oket i världen en gång för alla. Som Che Guevara en gång uttryckte det: det är det motstånd som lever i väst som bedriver den viktigaste kampen: det är vi som lever i bestens mage. Och, som vi alla skanderade i tåget på Sveavägen: ”There is only one solution – intifada, revolution!”

För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.

Upptäck mer från Klassperspektiv

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Upptäck mer från Klassperspektiv

Lula och Cristina delar samma ideal

BRICS strävar mot en ny global världsordning