Melissa föröder östra Kuba
Melissa kan fungera som ännu en påminnelse om att ö-nationer står inför betydande kostnader till följd av en klimatförändringskurva som de inte har bidragit till.
Orkanen Melissa nådde land i östra Kuba tidigt på morgonen den 29 oktober 2025, med en våldsamhet som skrämde även erfarna meteorologer och räddningstjänstpersonal. Efter att redan ha härjat på Jamaica som en orkan av kategori 5 nådde Melissa Kuba som en stark storm av kategori 3 (och kortvarigt kategori 2) och släppte lös förstörande vindar, skyfall och en stormflod som slog mot öns sydöstra kust.
Stormens öga
Enligt National Hurricane Center nådde Melissas vindar en hastighet på cirka 195 km/h när den nådde land nära Guamá-regionen, strax väster om Santiago de Cuba, i öns sydöstra bergsområde. Myndigheterna evakuerade över 730 000 människor från provinserna Granma, Santiago de Cuba, Guantánamo och Holguín innan stormen nådde land.
I meddelanden till nationen varnade president Miguel Díaz-Canel för ”betydande skador” och uppmanade kubanerna att ta varningarna på allvar. Konsekvenserna började visa sig nästan omedelbart: svåra översvämningar i lågt belägna städer, jordskred på Sierra Maestras sluttningar och hus som rasade samman under den obevekliga störtfloden.
Skadorna och de mänskliga offren
Även om detaljerade bedömningar fortfarande är under utarbetande är förstörelsen uppenbar. Enbart i provinsen Granma fick områden som Jiguaní 40 cm eller mer regn, vilket ledde till att floder svämmade över och hela samhällen översvämmades. Stormfloder på upp till 3,6 meter rapporterades längs sydkusten; kraftiga vindar rev tak från byggnader och kraftledningar kollapsade i massor – vilket förvärrades av Kubas redan bräckliga elnät.
De officiella siffrorna över antalet dödsoffer i Kuba håller fortfarande på att sammanställas, men regionala rapporter tyder på att Melissa har krävt flera liv i Karibien – över 25 döda i Haiti och ytterligare dödsoffer i Jamaica och Dominikanska republiken – så siffrorna för Kuba förväntas stiga när man når de mer avlägset belägna områdena. För Kuba kommer stormen vid en särskilt olämplig tidpunkt: ekonomiska svårigheter, bränsle- och livsmedelsbrist och långvariga sårbarheter i infrastrukturen förvärrar alla risken för långsiktiga konsekvenser.
Efter stormen – utmaningen att återuppbygga
När vinden avtog och regnet upphörde gick Kuba snabbt in i insatsläge. Två tusen fem hundra elarbetare mobiliserades för att återställa strömmen, särskilt i de hårdast drabbade östra provinserna. Samtidigt rapporterade internationella humanitära organisationer som UNICEF att de distribuerade takplåt, vattentäta filtar och barnpaket i väntan på återuppbyggnaden efter stormen.
Uppgiften som ligger framför oss är dock enorm. En stor del av skadorna finns i bergsbygderna, där vägarna kan vara blockerade och kommunikationerna avbrutna. Skörden kan vara förstörd, husen obeboeliga eller förstörda, och effekterna på turismen, sysselsättningen och det dagliga livet kommer sannolikt att kännas av i månader. Stormfloden och översvämningarna kan också leda till vattenburna sjukdomar, förorenade brunnar och långvarig erosion av kustmarken.
En stark påminnelse om ett förändrat klimat
Meteorologer följer utvecklingen noga: Melissas styrka – en av de kraftigaste orkanerna som drabbat Atlanten på senare tid – belyser vad många forskare beskriver som ett växande mönster av orkaner som blir starkare snabbare och slår hårdare på grund av varmare hav och förändrade atmosfäriska förhållanden. För Kuba och dess karibiska grannländer är budskapet tydligt: motståndskraft är inte längre något valfritt – den måste vara omedelbar och robust.
Blickar framåt
Det omedelbara fokuset kommer att ligga på sökning, räddning, skydd av de hemlösa och röjning av skräp. Under de kommande veckorna kommer Kuba dock att ställas inför djupare frågor om återuppbyggnad – till exempel hur man kan stärka infrastrukturen, diversifiera energikällorna, förbättra evakueringsplanerna och skydda utsatta kustområden. För det globala samfundet kan Melissa fungera som ännu en påminnelse om att ö-nationer står inför betydande kostnader till följd av en klimatförändringskurva som de knappt har bidragit till.
I Kubas östra provinser kommer familjer att söka igenom spillrorna, återuppbygga vad de kan och vänta på att hela bilden av Melissas konsekvenser ska klarna. Och när dammet har lagt sig kan orkansäsongen vara över – men konsekvenserna kommer att kvarstå mycket längre.
Progreso Weekly 251030 (ZT)
Svensk-Kubanska Föreningens Medicinkonto är öppet för orkaninsamlingen
Swish 123 182 3772
PG 23 5715-0
Märk med ”Orkan”
Stort tack!
För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.
Upptäck mer från Klassperspektiv
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
