Kuppförsök väcker allvarliga farhågor om Sydkoreas framtid

Här följer en sammanfattning av händelserna i Sydkorea, från utlysningen av undantagstillstånd tisdagen den 3 december 2024 tills idag, torsdagen den 5 december 2024.

Krigslagar i Sydkorea

• På tisdagskvällen den 3 december 2024 förklarade Sydkoreas president Yoon Suk Yeol överraskande undantagstillstånd.
• I ett tv-sänt tal samma kväll anklagade Yoon oppositionspartierna för att ha pro-nordkoreanska sympatier och statsfientliga aktiviteter. Han uppgav att oppositionen höll den parlamentariska processen som gisslan.  Han hävdade att han var tvungen att tillgripa undantagstillstånd för att skydda Sydkoreas fria konstitutionella ordning.
• Yoon nämnde inte något specifikt hot från Nordkorea.  Han fokuserade på inhemska politiska motståndare, varav några nyligen hade protesterat mot honom och krävt att han skulle ställas inför riksrätt. Hans förtroendesiffror hade nyligen sjunkit till 19%.
• Yoons deklaration möttes omedelbart av motstånd.
• Ledaren för hans eget konservativa parti People Power kallade det “fel”.
• Demokratiska partiet, som har majoritet i parlamentet, sade att utlysningen var olaglig – ett brott mot konstitutionen.
• USA, som har 28.500 soldater stationerade i Sydkorea, uppgav att man följde händelserna med “allvarlig oro”.** USA hade inte underrättats i förväg om Yoons planer.

Motstånd mot undantagslagar

• Sydkoreas nationalförsamling höll ett krismöte och röstade enhälligt för att förkasta Yoons undantagslagar.
• Det sydkoreanska försvarsministeriet sade inledningsvis att man skulle fortsätta att upprätthålla undantagstillståndet tills presidenten gav andra instruktioner.  Sydkoreansk lag kräver att presidenten följer parlamentets omröstning, men den ger ingen tidsram för att göra det. 
• Hundratals demonstranter samlades utanför nationalförsamlingens byggnad. De jublade när de hörde att församlingen hade förkastat undantagslagarna och krävde att Yoon skulle gripas. Demonstranterna skanderade “Avskaffa undantagslagarna” och “Motarbeta undantagslagarna”.
• Beväpnade poliser försökte tvinga sig in i byggnaden. De trycktes tillbaka av parlamentsanställda som använde brandsläckare.  Till slut tog sig sydkoreanska soldater in i parlamentet genom att krossa fönster.
• Trots att undantagstillstånd hade utlysts fanns det inga tecken på att det sydkoreanska samhället följde de nya reglerna. Lokala medier rapporterade om protesterna. Korean Confederation of Trade Unions och Federation of Korean Trade Unions kallade till krismöten för att diskutera strejk. 

Tillbakadragandet av deklarationen

• Efter några timmar upphävde Yoon ordern och sa att trupperna skulle återvända till sina kaserner och att ordern skulle upphävas efter ett kabinettsmöte.
• Kabinettet godkände förslaget om att häva undantagstillståndet och demonstranterna utanför parlamentet firade.
• Det demokratiska partiet krävde att Yoon skulle avgå eller ställas inför riksrätt.
• Vita huset sade sig vara “lättat” över att Yoon hade tagit tillbaka sitt beslut.

Efterspel

• I efterdyningarna av händelsen lämnade det demokratiska partiet in en riksrättsansökan mot Yoon. De anklagade honom för förräderi. För att ställa Yoon inför riksrätt krävs stöd från två tredjedelar av nationalförsamlingen och sex av de nio domarna i författningsdomstolen. Demokratiska partiet har majoritet i det 300 platser stora parlamentet och en omröstning kan komma redan i morgon.
• Folkmaktspartiet beskrev Yoons försök att införa undantagstillstånd som “tragiskt” och krävde att de inblandade skulle ställas till svars. 
• Sydkoreas största fackföreningsgrupp har utlyst en “obegränsad generalstrejk” tills Yoon avgår. De kallade försöket att införa undantagstillstånd för en “irrationell och antidemokratisk åtgärd”.
• Konstitutionen ger presidenten omfattande befogenheter att upprätthålla ordningen, bland annat genom att upphäva medborgerliga rättigheter och tillfälligt begränsa domstolarnas och myndigheternas befogenheter. Den ger också nationalförsamlingen befogenhet att upphäva en undantagslagsförklaring.  Vissa experter hävdar att även om konstitutionen ger presidenten handlingsutrymme, så tillåter den inte att han använder militären för att upphäva parlamentet. De ifrågasatte också om det välmående och i stort sett fredliga landet upplevde något som kunde betraktas som jämförbart med krig.  

Sammantaget innebär händelserna tisdagen den 3 december 2024 en betydande utmaning för folket. Även om undantagstillståndet blev kortvarigt väckte det allvarliga farhågor om landets framtid. Det återstår att se vilka de långsiktiga konsekvenserna av denna händelse kommer att bli. 

Ett eko från det förflutna

Sydkorea blev en borgerlig demokrati först i slutet av 1980-talet, och militärens inblandning i civila angelägenheter är fortfarande ett påtagligt levande minne. Under de diktaturer som växte fram när landet återuppbyggdes efter vapenvila 1953 utlystes i det koreanska inbördeskriget, som startade 1950, deklarerade den styrande eliten regelbundet undantagstillstånd, vilket gjorde det möjligt för dem, i syfte att förhindra demonstrationer mot regeringen, att placera ut soldater, stridsvagnar och pansarfordon på gator och allmänna platser. Sådana scener är svåra att föreställa sig för dagens unga, men minnet är ytterst levande för äldre generationer.

Park och Chun var militärdiktatorer i Sydkorea mellan 1961 och 1988

Park Chung-hee, som styrde Sydkorea i nästan 20 år innan han mördades av sin spionchef 1979, ledde flera tusen soldater in i Seoul tidigt på morgonen den 16 maj 1961, i landets första statskupp. Han utropade undantagstillstånd flera gånger för att stoppa protester och fängsla kritiker.

Mindre än två månader efter Parks död ledde generalmajor Chun Doo-hwan stridsvagnar och trupper in i Seoul i december 1979 i landets andra kupp. Året därpå iscensatte han ett brutalt militärt tillslag mot ett prodemokratiskt uppror i den sydliga staden Gwangju, varvid minst 200 personer dödades.

Sommaren 1987 tvingade enorma gatuprotester Chuns regering att acceptera direkta presidentval. Hans armékompis Roh Tae-woo, som hade deltagit i Chuns kupp 1979, vann valet som hölls senare under 1987, till stor del tack vare delade röster bland liberala oppositionskandidater.