I Iran pågår protester mot ekonomiska orättvisor och decennier av förtryck under det nuvarande styret, något vänstern bör stödja. Samtidigt måste de amerikansk-israeliska försöken att exploatera proteströrelsen fördömas. Allt annat är förräderi mot det iranska folket, menar Arash Gelichkan.
Imperialismen visar sitt groteska ansikte när Israel folkmördar palestinierna och ihop med västvärlden bombar länderna i regionen, när USA kidnappar Venezuelas Maduro och hotar Grönland. Imperialismen är ett existentiellt hot mot mänskligheten, både vad gäller krig och direkt död men också genom sanktioner och klimatförstörelse där USAs militär är världens största utsläppare. Iran har länge fått sin beskärda del med sanktioner som kraftigt försämrat vanliga människors ekonomi samtidigt som en liten oligarki kunnat roffa åt sig. Det kapitalistiska styret har inga medel att rättvist kunna fördela effekten av sanktionerna eller hjälpa till med sociala insatser för att lyfta arbetarklassen. Istället fördjupar man krisen och orättvisorna, vilket leder till utbrett missnöje och protester som i sin tur slås ner med våld och förtryck. Märk väl att USA och Israel är djupt aktiva i att både försämra läget med sanktioner och krig samt att iscensätta våldsamheter genom sina agenter på marken, påverkanskampanjer som kanalen Iran International och proxys som PJAK i Kurdistan och Daesh-liknande krafter som Jaish ul-Adl i Balochistan. Om man tror att Trump och Netanyahu stillasittande tittar på protesterna i Iran så misstar man sig gravt. Det är mycket osäkra tider för ett Iran där proteströrelsen inte har någon organiserad progressiv riktning, hur legitimt missnöjet med ekonomin och det religiösa styret än är. Istället försöker anhängare till Reza Pahlavi, den forna diktatoriska monarkens son, visa sin styrka och får uppbackning av väst, inte bara genom Trump utan också i svenska medier som Dagens Nyheter och TV4.
Människor ger sig inte ut och protesterar med risk för livet utan någon anledning. Regimen har en blodig historia med massavrättningar av socialister och andra oppositionella under 1980-talet och ett samtida förtryck med fängslanden och tortyr av intellektuella, bloggare, studenter och fackligt aktiva. Klassklyftorna har växt årtionde efter årtionde, ekonomin för vanligt folk är i fritt fall. USA har ända sedan revolutionen 1979 gjort sitt bästa för att störta Iran ner i fördärvet, först genom att bussa Saddam Husseins Irak på landet i ett brutalt krig och sponsra oppositionskulten Folkets Mujahedins terroristiska kampanj mot det nya styre, sedan genom sanktioner som skruvats upp sedan Trumps intåg i politiken. Förra året såg vi 12-dagarskriget mot Iran från Israels och USAs sida och kampanjen för att störta Iran och roffa åt sig av oljan, slå ut motståndsaxeln och förinta den palestinska saken, ja den fortsätter. De värsta scenarierna är inte ens en ny Pahlavi-diktatur, det är att han endast blir ett ansikte för ett amerikanskt kolonialstyre, ja rentav att Iran som land i praktiken upphör existera när det styckas upp i ett “PJAK-istan”, ett Balochistan, ett Ahvaz-istan och så vidare. Det senare är inget sätt att komma åt regionala ojämlikheter och öka kulturella rättigheter eller självbestämmande, det är att skapa flertalet svaga protektorat kontrollerade av USA och Israel.
Låter ovanstående osannolikt? Titta på hur Syrien under Daesh-veteranen al-Jolani balkaniseras med sunni-extremister som massakrerar alawiter i västkusten, druser som bryter sig loss i söder och öppna stridigheter mellan Damaskus och PKK-styret i Rojava i norra Syrien. Det första som hände när diktatorn Bashar al-Assad drevs ut ur landet var att Israel genomförde massiva bombningar av Syriens militära infrastruktur vilket nu gjort landet helt försvarslöst, tvunget att kapitulera med ett samarbetsavtal med Israel. Motståndsaxeln försvagades och det öppnade för kriget mot Iran i somras, samtidigt som Israel fortsätter attackera Libanon och motståndsrörelsen Hizbollah. Vad som händer geopolitiskt om regimen faller, med den brist på progressiv antiimperialistisk organisering som finns, är tämligen klart. Israel går stärkt ur samtidigt som det materiella stödet i form av pengar, vapen och diplomati till det palestinska motståndet med Hamas och socialistiska PFLP med andra bryts. Det kan ge Israel aptit på att återuppta folkmordet i Gaza och försöka slå ut de palestinska motståndsrörelserna en gång för alla. Ett förnyat angrepp på Libanon med försök att permanent ockupera en större del av landet likaså. De sionistiska feberdrömmarna om ett Stor-Israel kommer stärkas. Framförallt kommer Trump och den amerikanska hyper-imperialismen få ett förstärkt självförtroende och fortsätta agera våghalsigt i Latinamerika, Asien, Afrika och rentav mot Grönland.
Det finns inget rosenskimrande med situationen. Iranierna är i kläm mellan orättvisorna under den nuvarande förtryckande regimen och en osäker framtid, en som rentav kan bli värre än den nuvarande där Iran får genomlida samma helvete som Afghanistan, Irak och Syrien. Vänstern måste kraftfullt motsätta sig de amerikansk-israeliska försöken att exploatera proteströrelsen i strid mot det iranska folkets rätt till självbestämmande, frihet och rättvisa. Nej till sanktioner, bomber och underrättelsetjänsters aktioner! Kraven på frihet och rättvisa bör stödjas, repressionen fördömas men den vänster som samtidigt står tyst inför det imperialistiska hotet begår ett oförlåtligt förräderi mot det iranska folket.
För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.
Upptäck mer från Klassperspektiv
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.