Hur ser framtiden ut för kurdiska Rojava?

Hur ser framtiden ut för kurdiska Rojava efter omvälvningen i Syrien? Rojava befinner sig just nu i ett allvarligt läge med stort behov av massornas fortsatta självorganisering och kamp för social och nationell befrielse. I denna kamp bör inget förtroende finnas för imperialismen och deras allierade.

Det var sommaren 2012 som folkets försvarsstyrkor YPG, den väpnade grenen av PYD, tog över kontrollen i Kobanê och andra områden i Rojava. Man frigjorde sig från den Syriska diktaturen under Assad, som då var upptagen med strider i Damaskus och Aleppo. Direkt deklarerade man att maktövertagandet handlade om att säkra de kurdiska områdena och enbart syftade till att försvara sig. Kurderna var tydliga med att man ville undvika konflikter med både rebeller och regimen. Rojavas revolution hade skapat en säker plats mitt i det Syriska inbördeskriget. Araber, kristna och olika minoriteter sökte skydd i västra Kurdistan.

Ett år senare, sommaren 2013 anföll ISIS och dess allierade de kurdiska områdena. Sedan dess har ett intensivt krig pågått. Trots att man befunnit sig under belägring lyckades PYD att skapa en säker zon mitt i brinnande inbördeskrig och inleda en demokratisk process.

I januari 2014 utvidgade man de demokratiska framsteg man vunnit under två års kamp och utropade ett civilt självstyre i Rojava, indelat i tre kantoner. Man antog en egen grundlag som som syftar till att etablera en demokratisk och decentraliserad styrelseform. Grundlagen betonar rättigheter för olika etniska och religiösa grupper, jämställdhet mellan könen och skydd av mänskliga rättigheter.

Rojavas ”grundlag” betonar sekularism, valperioder, rättssäkerhet och pluralism. Varje samhällsorgan måste ha minst 40 procent av kvinnor och ha delat ordförandeskap mellan män och kvinnor. Samma könsfördelning och etnisk-religiösa mångfald finns också i kantonens försvarsstyrkor som sedan besegrade IS.

Befolkningen i Rojavas tre kantoner uppgår till omkring två och en halv miljon personer, kurder, araber assyrer och andra. Varje kanton i Rojava har en utvecklad administration med valda kommittéer som benämns som ”ministerier”. Kommittéer finns för försvaret, utbildning, sjukvård, arbetsmarknad och sociala behov. Lokalt valde varje by eller stad en kommitté för att ansvara för den lokala administrationen, dessa gick under namnet ”Folkets Hus”.

Under IS och Turkiets belägring hade kommittéerna som växte fram i städerna en viktig roll, inte bara försvarsstyrkorna utan även som stödkommittén och hälsokommittén som organiserar distributionen av humanitär hjälp, framförallt för de krigsskadade. Den egna organiseringen och samarbetet med Kurdiska röda halvmånen har varit avgörande i detta.

Det är ingen tillfällighet att IS gav sig på Kobanê, staden ses som symbol för revolutionen i västra Kurdistan. Det var i Kobanê som Rojavas revolution startade och första stegen till lokalt självstyre togs. PYD gav i början av 2014 löften om demokratiska val. Möjligheterna för detta omöjliggjordes dock av IS övertagande av Mosul och erövrandet av stora delar av Irak vilket stärkte dem ekonomiskt, militärt och numerärt vilket förändrade styrkeförhållandena.

Sommaren 2014 utropade IS ett “kalifat” den Islamiska staten i områden de kontrollerar i delar av Irak och Syrien. Där de tagit kontrollen har de inrättat sin egen tolkning av stränga Sharialagar, genomfört massavrättningar, har återinfört slaveriet, kidnappar kvinnor som säljs som sexslavar. De vapen de övertog har riktats mot Rojava. Efter att ha isolerat Kobanê från de två övriga enklaverna och stängt ned el- och vattentillförsel trodde IS att staden skulle kunna intas. Men de hade inte räknad med de motstånd och folkliga mobilisering som skulle komma.

Omvärldens ledare trodde att Kobanê skulle falla och de var beredda på att låta det falla, arbetare och fattiga världen över reste sig i tiotusental i solidaritet med de kurdiska styrkorna och massdemonstrationer spreds över världen. Samtidigt anslöt allt fler till de kurdiska styrkorna. YPG hade 10 000 gerillasoldater till sitt förfogande och YPJ började närma sig samma siffra. YPG utvecklades till en ickesekteristisk försvarsstyrka, som inte bara samlar kurder utan även araber, muslimer, kristna, jezidier och ateister. De fick också stöd av det ideologiskt nära knutna Kurdiska arbetarpartiet PKK vars gerillasoldater bröt sig igenom gränsen från Turkiet och anslöt sig till motståndskampen. Vad som utvecklades i Kobane och sedan resten av Rojava är en revolution. Ur folkets självorganisering växer en ny form av demokrati fram, vilket borde vara en inspiration för hela Mellanöstern.

Sedan 2015 har regionen genomfört flera demokratiska val på olika nivåer, inklusive kommunala val och val till det regionala parlamentet. Dessa val har syftat till att främja lokal självstyre och deltagande av medborgarna i beslutsfattande processer. Valen har varit en del av Rojavas strävan att etablera en demokratisk och inkluderande samhällsstruktur.

2016 blev en viktig period för Rojava, regionens försvarsstyrkor fortsatte striden mot IS och stärka samtidigt sin autonomi. En av de mest betydelsefulla händelserna var den kurdiska offensiven mot IS i staden Manbij, som inleddes i maj 2016 och avslutades i augusti samma år. Offensiv var avgörande för att återta kontrollen över en strategiskt viktig stad och för att säkra vägarna till Raqqa, IS:s dåvarande huvudstad. Under samma år fortsatte Rojava att bygga upp sina institutioner och implementera sin demokratiska modell, vilket inkluderade val och stärkandet av de lokala råden.

2017 besegrades IS i stor utsträckning i Syrien och slutligen 2019 fullt ut i Irak. I Syrien var de kurdiska försvarsstyrkorna YPG och YPJ helt avgörande. IS förlorade kontrollen över viktiga territorier, inklusive deras sista fäste i Baghouz i mars 2019. Nederlaget markerade slutet på IS som en territoriell makt, även om gruppen fortsatte operera som en rebellgrupp.

Under 2020 utsattes Rojava för fortsatt press från olika håll, att de besegrat IS innebar inte att attackerna avtog. Istället angrep Turkiet och dess allierade. Den ökade spänningen mellan kurdiska styrkor och Turkiet intensifierades efter den turkiska offensiven i oktober 2019.

2021 och framåt fortsatte Rojava att stå inför utmaningar, särskilt när det gäller säkerhet och humanitära frågor. Den kurdiska regionen arbetade för att stabilisera sig efter de pågående hoten från IS och Turkiet. Det var också en tid för att försöka återuppbygga och utveckla samhället, med fokus på utbildning och hälsovård.

I vilken mån de uppnådda framgångarna i Rojava kan befästas beror i hög grad på den kommande utvecklingen i Syrien. Rojava befinner sig just nu i ett allvarligt läge med stort behov av massornas fortsatta självorganisering och kamp för social och nationell befrielse. I denna kamp bör inget förtroende finnas för imperialismen och deras allierade.

Rojava har försökt att återuppbygga kantonerna och möjliggöra för familjer att återvända till ett fungerande samhälle och infrastruktur mitt under alla attacker de fortsatt utsättas för. Att göra detta mitt under pågående inbördeskrig är givetvis en prövning i sig.

En medveten uppmaning till arbetare och fattiga i resten av Syrien behövs omgående, en uppmaning till enighet med de förtryckta arabiska massorna som nu befriats från al Assads diktatur, en ny period skulle kunna öppnas upp av fred och välstånd i Syrien, om landet inte kastades in i en ny period av sekteristiskt krig och blodigt sönderfall.

De fattiga och förtryckta massorna i Syrien och Rojava skulle kunna vara en inspiration för regionen i den kamp som behövs mot kvarvarande diktaturer, om vapnen riktades mot diktaturerna och inte mot varandra.

Tyvärr verkar nu rebellerna som drev al Assad på flykt att tillsammans med turkiska styrkor angripa Rojava samtidigt som Israel ostört går in i Syrien. De gemensamma styrkorna borde istället riktas mot de utländska makter som utnyttjar landet i egna syften.

Bilden: Artikelförfattaren under en demonstration för Rojava.

För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.