Symboliken på årets Hammarkullekarneval var känslosam, kraftfull och mäktig. När den stora Bolivianska dansgruppen CDC Libertad framförde sin dans Tinku gick det inte att gå miste om solidariteten de gav uttryck för.
Tinku betyder “sammandrabbning” på quechua och är en rituell stridsdans och en gammal tradition med ursprung bland quechua- och aymara-folken i Andernas högland, särskilt i regionen Potosí i Bolivia. En rituell kamp och dans som symboliserar konfrontation.
När dansgruppen stampar fram i sina färgglada dräkter var det med blandad stolthet och sorg, över sina axlar bar de palestinska sjalar, i sina bälten palestinska halsdukar och jämsides med de bolivianska ursprungsfolkens flagga den palestinska. Det var solidaritet när den är som vackrast.
Hammarkullekarnevalen är en social och politisk mötesplats, sedan starten 1974 har den utvecklats till ett viktigt kulturellt, socialt och politiskt forum som samlar 40 000 besökare. Karnevalen organiseras av en lokal kommittee och lyfter frågor som berör migration, integration, jämlikhet, representation och internationell solidaritet.
Hammarkullen är en medveten och politisk förort med stort socialt engagemang och sammanhållning. Hammarkullens föreningar har alltid gett uttryck för motstånd på Karnevalen, de har tagit ställning mot droger och våld, mot nedskärningar, för upprustning och internationell solidaritet.
Hammarkullekarnevalen föddes av 1970-talets politiska flyktingar från Latinamerika, de var vana organisatörer, fackligt och politiskt aktiva. De kom till ett Sverige där folkhemmet och välfärdsstaten skulle byggas och en stark arbetarklass hade flyttat fram positionerna.
I början av 1970-talet hade många latinamerikanska flyktingar bosatt sig i Hammarkullen, bland annat Chilenska, Bolivianska, Uruguayanska och Argentinska flyktingar som flytt militärkupperna. Karnevalen blev ett sätt att uttrycka stolthet över sin kultur och ett försök att skapa ett positivt sammanhang i en stigmatiserad förort.
Den första karnevalen arrangerades 1974 av de lokala föreningarna som växte fram.
Inspirationen hämtades från latinamerikanska och karibiska karnevalstraditioner. Från att ha varit ett lokalt evenemang, har karnevalen vuxit till en stor manifestation med tiotusentals besökare och deltagare. Och Latinamerikanerna har visat vägen för alla flyktinggrupper som kommit därefter.
Hammarkullekarnevalen är i grunden en invånardriven festival där de boende, både ungdomar och vuxna, deltar aktivt i förberedelserna. Dansgrupper, musiker och konstnärer från olika länder och kulturer förbereder sig i månader. Karnevalen blir en möjlighet att uttrycka sin identitet, gemenskap och kreativitet.
Karnevalen bidrar till stärkta de sociala banden i en ofta marginaliserad stadsdel, där samarbete mellan olika föreningar, etniska grupper och generationer främjas. Med karnevalen utmanar vi negativa stereotyper om förorten genom att visa upp våra styrkor som mångfald, solidaritet och kulturell rikedom.
Karnevalen har också en politisk funktion, den fungerar som en form av “motståndskultur”, där deltagare utmanar maktstrukturer genom att ta plats i det offentliga rummet på egna villkor. Den representerar en kritik mot segregation, diskriminering och bristande resurser i utsatta områden.
Genom att manifestera stolthet och kulturarv blir karnevalen ett sätt för invånare att återta kontrollen över sin stadsdel och kräva synlighet i en stad där resurser och uppmärksamhet ofta är ojämnt fördelade. Det är också en plats där sociala rörelser, organisationer och politiska aktivister kan delta och där samtal om rättvisa, integration och samhällsstruktur väcks.
Hammarkullekarnevalen är mycket mer än en folkfest. Den är en levande symbol för hur kultur, gemenskap och lokal organisering kan fungera som verktyg för social förändring och politisk påverkan. Den visar hur marginaliserade grupper kan skapa sina egna plattformar för att synas, höras och förändra både sitt närområde och samhället i stort.
I år tar jag med mig bolivianernas starka budskap om Palestinas befrielse.
Enighet och motstånd
Intifada till seger
Venceremos
Foto: Kristofer Lundberg
För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.
Upptäck mer från Klassperspektiv
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
