Förebådad invasion av Venezuela hotar halvklotet

Denna varning är producerad av Eco-Solidarity Project, ett initiativ från Alliance for Global Justice

Den amerikanska militära uppbyggnaden utanför Venezuelas kust fortsätter att eskalera till skrämmande proportioner. Från och med eftermiddagen den 29 augusti 2025 hade USA redan utplacerat ”tre jagare, två landningsfartyg, ett amfibiskt anfallsfartyg, en kryssare och ett kuststridsfartyg … antingen i regionen eller på väg.” Samma natt ”sågs en amerikansk styrd missilkryssare, USS Lake Erie, korsa Panamakanalen från Stilla havet till Karibien ….”

Som svar har Venezuela aktiverat sin folkmilis och skickat 15 000 soldater till gränsen till Colombia. Ett internationellt ramaskri skulle kunna bidra till att tippa balansen bort från blockader, krig och intervention och mot fred.

I en djärv solidaritetsdemonstration har Colombias president Gustavo Petro skickat 25 000 soldater till sin lands sida av gränsen och skrivit på Twitter att: ”Varken Colombia eller den venezuelanska oppositionen, eller någon självrespekterande latinamerikan, bör begära eller glädjas åt en utländsk invasion av vår jord. Vi latinamerikaner och karibier löser latinamerikanernas och karibiernas problem. Med Europa eller Nordamerika eller Kina eller Afrika diskuterar vi våra gemensamma problem ansikte mot ansikte och som människor, inte som tjänare.”

Med tanke på den historiska roll som Colombia har spelat som USA:s främsta allierade i Latinamerika, med en militär som har varit underordnad Pentagon i årtionden, är Petros handlingar modiga om än riskabla. Redan har en högerorienterad kommunfullmäktigeledamot i Bogotá skrivit ett formellt brev till USA:s utrikesminister Marco Rubio och bett om en internationell utredning av Petros kopplingar till Venezuelas president Nicolás Maduro. Vita huset och republikanska kongressledamöter har antytt åtgärder för att blanda sig i Colombias rättsliga processer för att destabilisera Petro-administrationen på ett sätt som liknar dess ansträngningar i Brasilien mot president Luis Inacio ”Lula” da Silva.

Hotet mot Venezuela är ett hot mot hela Latinamerika på mycket konkreta sätt, och utvecklas i realtid, minut för minut. När denna varning börjar anlända till inkorgar kan situationen ha förvärrats på oförutsedda sätt.

Den 8 augusti 2025 förklarade USA:s president Donald Trump att USA, på grundval av det misskrediterade och falska drogkriget, förbehöll sig möjligheten att delta i militära åtgärder i vilket land som helst, var som helst.

Lögnerna och hyckleriet bakom det falska drogkriget är alldeles för omfattande för att beskriva här. Men även några få höjdpunkter avslöjar lögnen. På 1980-talet, till exempel, bidrog den amerikanska regeringen till att förse svarta stadsdelar i Los Angeles med crack-kokain för att finansiera kontrarevolutionärer i Nicaragua. Kriget mot droger har varit den primära finansieringskällan för fängelse projekt för att sprida den amerikanska massfängelsemodellen runt om i världen. Detta inkluderar finansiering av program i saudiarabiska fängelser, trots att nationen, enligt den amerikanska regeringens eget medgivande, inte har någon märkbar roll i narkotikahandeln. Alliansen för global rättvisa har rest i Naya-regionen i Colombia där vi passerade enorma kokaplantager som varvades med militära kontrollpunkter, och där vi hörde rapporter om närvaron av amerikanska rådgivare.

Kort sagt, hela världen vet att kriget mot droger är falskt. Det är ett rättfärdigande för det amerikanska imperiets expansion och för förtryck av demokratin i USA.

Baserat på detta vet vi också mycket väl att den hotade invasionen av Venezuela för att hindra påstådd narkotikahandel är baserad på en lögn. Den amerikanska regeringen försöker inte stoppa flödet av droger. Den vill störta regeringen i en suverän nation. Om USA lyckas attackera Venezuela blir det öppningssalvan för en aggression riktad mot hela Latinamerika, en förevändning för andra invasioner och kränkningar av suveräniteten.

Över hela Latinamerika är tiden inne för folkrörelser att resa sig till försvar för Venezuela. Men hur är det i Nordamerika, hur är det i USA? Självklart måste vi erkänna vårt nationella ansvar för detta hot som sker i våra namn och med våra dollar. I takt med att militära ockupationer av Los Angeles och Washington DC pågår, med nya ockupationer planerade för Chicago, Baltimore och andra platser, hur kan vi visa solidaritet med Venezuela och Latinamerika när våra egna gator är under belägring?

Den typen av tänkande bygger ändå på en falsk dikotomi. De parallella invasionerna och hoten om invasion av amerikanska städer med svarta borgmästare och svart/bruna majoriteter sker samtidigt som USA direkt hotar och blandar sig i de suveräna angelägenheterna hos nationer i Latinamerika vars ledare trotsar president Trumps antidemokratiska påbud. Inom och utanför våra gränser kämpar vi alla för att stoppa spridningen av denna nya amerikanska fascism. Det är vad drogkriget egentligen är: ett kriminellt krig som utkämpas av den internationella fascismens tjuvar. När det internationella samfundet står upp mot fascism och amerikansk aggression utomlands, gör det oss starkare att göra detsamma här hemma.

Vi i USA måste förstå att det vi bevittnar här hemma är ett resultat av lärdomar från utlandet som nu tillämpas mot vårt eget folk. Fängelseimperialism, polis- och gränsmilitarisering, rättslig manipulation, undervisning i tortyrtekniker på platser som School of the Americas i Columbus, Georgia och Fort Huachuca i Sierra Visita, Arizona – allt detta är medel genom vilka USA har exporterat vapen, taktiker och repressionsstrategier för att undergräva folkrörelser och regeringar i andra länder. I dessa länder utvecklades repressionstaktiken vidare på sätt som inte lätt kunde ha implementerats i USA efter medborgarrättstiden … förrän nu. USA har utvecklat nya tekniker att använda mot vårt eget folk som har förts tillbaka från Latinamerikas ”testplatser”. På samma sätt måste vi i USA inte bara stå i solidaritet med våra systrar och bröder utomlands, utan vi måste lära av dem och tillämpa de många lärdomar de har att lära oss i vårt motstånd.

På samma sätt, när vi motsätter oss den militära ockupationen av våra egna amerikanska städer, måste vi utbilda om och visa kopplingarna till hoten mot Venezuela, Kuba, Nicaragua, Colombia, Brasilien, Mexiko, Bolivia – till hela Latinamerika, ja, till hela Amerika. Vi måste skapa dessa kopplingar vid våra möten, i våra publikationer, från våra talarpodier, i vår graffiti, våra zines, våra dikter och våra sånger. Vi är i detta tillsammans, och bara tillsammans kan vi vinna.

Idag försvarar vi Los Angeles. Idag försvarar vi Washington DC. Idag försvarar vi Chicago. Och idag försvarar vi Venezuela. Varför? För att det är samma kamp – en kamp för fred och mot imperiet.

James Patrick Jordan, AFGJ, Eco-solidarity project 250830 (ZT)

HÄV BLOCKADEN AV KUBA!

Bli en del av solidaritetsrörelsen!   

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)

Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0

Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”

PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72