I dagarna går staten ut med broschyren “Om krisen eller kriget kommer”. Extinction Rebellion (XR) svarar på detta med broschyren “När klimatkrisen kommer”, och där vänder de sig retoriskt till de politiker som vill varna oss för krig. Krisen är redan här – ni kan göra skillnad, skriver de. Detta är XR:s upprop.
Regeringen måste agera omgående för att förhindra klimatkrisens värsta effekter. Hanteringen av coronakrisen visar att vi är kapabla till en snabb och omfattande samhällsomställning.
Nu hjälper vi svenska politiker med krisinsikt och handling genom broschyren ”När klimatkrisen kommit”, en omgjord variant av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”.
Samtidigt som staten i dagarna skickar sin broschyr till alla svenska hushåll får nu Sveriges politiker broschyren ”När klimatkrisen kommit” där vi medborgare ger folkvalda insikt om aktuell klimatforskning och uppmanar till handling.
Vi står mitt i en eskalerande klimatkris. Läget har förvärrats sedan 2019 då Sveriges politiker fick vår krisbroschyr första gången. Hela 77 procent av svenskarna känner i dag klimatoro, och sju av tio vill att politiker gör mer i klimatfrågan.
Detta återspeglas inte i regeringens politik. Sveriges folkvalda måste hantera klimatkrisen på samma sätt som coronapandemin – med omfattande informationsarbete, kraftfulla åtgärder i enlighet med forskningen och partiöverskridande samarbete.
Priset för passivitet inför klimatkrisen är mycket högre än priset för omställning och klimatanpassning
Jorden har blivit 1,2 grader varmare sedan 1800-talet. I Sverige går uppvärmningen ännu snabbare. Med nuvarande politik är världen på väg mot tre graders uppvärmning.
Utsikterna att nå 1,5 gradersmålet är små, enligt en färsk FN-rapport. Följderna blir ökat lidande och enorma kostnader, både globalt och lokalt. Här är några exempel på vad vi har framför oss:
* Extremväder. Varmare klimat medför fler och kraftigare extremväder som värmeböljor, torka, stormar, skyfall, översvämningar, jordskred och bränder. Katastrofer som de senaste i Spanien blir allt vanligare. Kustnära områden i södra Sverige riskerar att hamna under vatten.
* Mat- och vattenbrist. Cirka 10 procent av jordens arter hotas av utrotning inom tio år.Detta kan leda till att hela ekosystem kollapsar, vilket hotar matproduktion och vattenförsörjning. Extremväder påverkar skördarna globalt, och Sverige blir sårbart med en självförsörjningsgrad på 50 procent. Uppvärmningen gör också vattenbrist vanligare.
* Mer sjukdom. Värmeböljor och smittspridning ökar risken för sjukdomarenligt WHO. Värmeböljan 2018 ledde till en överdödlighet på 600 svenskar i Sverige. Migration och konflikter. Uppemot 1,2 miljarder människor kan tvingas på flykt till följd av klimatförändringar, med ökad risk för konflikter.
Sverige har en viktig roll i den globala klimatpolitiken. Trots åtaganden att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader går utvecklingen åt fel håll. För att nå noll nettoutsläpp 2045 måste utsläppen minska med minst 85 procent, men nu ökar de igen.
Priset för passivitet inför klimatkrisen är mycket högre än priset för omställning och klimatanpassning.
Redan vid 1,5 graders uppvärmning kommer 100-tals miljoner människor att påverkas av allvarliga värmeböljor. Varje tiondels grad vi kan motverka kommer att göra stor skillnad för liv och hälsa.
Genom att satsa på hållbara lösningar kan Sverige bli ett föregångsland i den globala omställningen.
Som folkvalda har ni makten att förändra. Ni kan säkerställa att Sverige tar sitt ansvar för medborgares säkerhet och planetens framtid.
Fossilindustrins desinformation har länge fördröjt omställningen – det är dags att stå upp för vetenskapen och fatta kraftfulla beslut. Ni har folket bakom er. Tiden för att agera är nu.
Fotnot: Vi som står bakom den här texten är aktiva inom Extinction rebellion (XR) – en internationell klimatrörelse som med fredliga metoder verkar för rättvis klimatomställning och systemförändring. Rebellmammorna är en del av XR.
Tatjana Boric-Persson, samhällsvetare och rebellmamma
Paula Richter, psykolog
Henrik Green, civilingenjör och klimataktivist
Sara Nilsson Lööv, psykolog och rebellmamma
Teres Nilsson, läkare och rebellmamma
Christina Kjellstrand, journalist och formgivare
Åsa Linnér
Petter Kallioinen, dr i kognitionsvetenskap
Susanna Arolin, socionom
Ragnhild Larsson, redaktör för Klimatpodden
Sara Ytterbrink Nordenskiöld, psykolog
Karin Sandén, psykiater och rebellmamma
Björn Paxling, dr (PhD) i psykologi
Martin Smedjeback, heltidsaktivist för klimat och djur
Anna Bokström, konstnär och undersköterska
Petra Englund, läkare och rebellmamma
Jeannette Eggers, forskare och rebellmamma
Kathrin Theelen, civilingenjör och rebellmamma
Lena Ignestam, konstnär och rebellmamma
Ann Engqvist, journalist
Peter Forsberg, folkhögskolelärare och rebellpappa
Tua B. Frank, folkhälsovetare
Ebba Reinicke, sjuksköterska
Annelie Ängdervik, lärare
Fredrik Ängdervik, elektroingenjör
Jenny Eriksson, verksamhetsutvecklare och rebellmamma
Thomas Hörberg, docent och forskare i kognitionsvetenskap
Astrid Kihlén, psykolog
Andreas Nilsson, kommunikatör
Anneli Persson, registrator
Birgitta Persson, f.d. förskolelärare och rebellmamma
Artikeln har även varit publicerad på Aftonbladet Debatt.
En uppdaterad broschyr utges snart. 2019 års broschyr finns att ladda ned här.
För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.
Upptäck mer från Klassperspektiv
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
