Populistiska politiker som bara ropar på hårdare straff är en del av problemet med kriminalitet i samhället. De riskerar att förvärra brottsligheten.
Underklassen är överrepresenterad i den slags kriminalitet som media och populistiska politiker frossar i, och underklassen är också överrepresenterad som brottsoffer för all slags brottslighet. Grovt kriminella ska självklart sättas bakom lås och bom. Tyvärr räcker inte detta.
Frågan är så omfattande att den får delas upp i en kort sammanfattning och en litet djupare genomgång.
Kort sammanfattning
1. Populistiska politiker som bara ropar på hårdare straff är en del av problemet. De riskerar att förvärra brottsligheten.
2. Förlängda fängelsestraff resulterar inte i minskad brottslighet eller ökad avskräckning bland kriminella, utan riskerar att bidra till ökad brottslighet.
3. För att fängelsestraff ska minska brottsligheten, krävs att de kombineras med flera förebyggande insatser som de populistiska politikerna faktiskt motarbetar.
4. Den viktigaste faktorn till kriminalitet är den traditionella manliga könsrollen. Denna måste brytas genom en medveten pedagogik i förskolan och grundskolan.
Dessa punkter finns mer utförligt förklarade, och belagda med källhänvisningar, i det följande.
Det måste vara nog nu!
En debattartikel av Verdandi, arbetarrörelsens socialpolitiska organisation, sätter fingret på problemet med populistiska politiker som tjänar röster och därmed egna politikerprivilegier på kriminaliteten:
”Det är lätt för oss i Verdandi att instämma i att det måste vara nog nu. Det är våra medlemmar och personer som vi möter i vår verksamhet i utsatta bostadsområden som lider mest om tryggheten går förlorad.
Men kriminalpolitiken har blivit de enkla lösningarnas område. Hårdare straff! Fler tvångsmedel! Mer avlyssning och övervakning! Obligatorisk häktning! Behandla barn som begår brott som vuxna! Det finns de som underblåser rädslan i avsikt att få utrymme för åtgärder som annars aldrig skulle övervägas. Det verkar som om vetenskap och beprövad erfarenhet inte tillåts spela någon som helst roll när en del politiker och samhällsdebattörer gör sitt bästa för att bjuda över varann i att låtsas vara tuffa mot brottslingar. Och på köpet verkar förnuftet flyga sin kos när förslag framförs som urholkar rättssäkerheten och riskerar att leda till ett samhälle av ofrihet.”[i]
En genomgång av forskningen på området, genomförd på Malmö universitet 2019, visar att den politiska linje som går ut på att förlänga fängelsestraffen och inte ge yngre förstagångsbrottslingar kortare fängelsestraff ” i svag utsträckning eller inte alls bidrar till minskad brottslighet och sannolikt inte heller bidrar till ökad avskräckning bland kriminella”, utan istället på sikt ”kan bidra till ökad brottslighet”.[ii]
Vi vet alla att fångvårdsanstalter ofta fungerar som en skola i brottslighet. Som vi sett under sommaren 2021 uppstår det dessutom ett vakuum när man fängslar gängledare, och detta fylls av nya, yngre “förmågor” som är omognare och har ännu lägre trösklar när det gäller att ta till våld. Ja, grovt kriminella måste fängslas, men det räcker alltså inte med bara det. Forskningen visar att när arresteringar kombineras med en mängd andra insatser, så kommer man åt brottsligheten. ”Man kan exempelvis se att när man i Göteborg lagfört vissa gängmedlemmar och tillsammans erbjudit sociala insatser till dem, har våldsbrottsligheten också påverkats.” Det skriver Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.[iii]
Motverka utbredningen av kriminella gäng
Forkby bygger sina slutsatser på 13 års forskning kring förebyggande arbete mot gängrekrytering, gängens uppkomst, deras organisering och exitprocesser från dem. Hans slutsatser är att kriminella gäng i första hand drar till sig unga män och pojkar ”som ser inte ser framtidsutsikter i det ’ordinarie’ samhället”. Han menar att ”det går att såväl motverka utbredningen av gäng som att intervenera i befintliga konstellationer – men detta kräver ett medvetet, systematiskt och uthålligt arbete”. Eftersom de kriminella gängen ”relaterar till samhällsförändringar i riktning mot ett mer uppdelat Sverige”, behövs det ”en mer genomgripande socialpolitisk satsning för att lyfta status och attraktivitet för vissa bostadsområden, skolor och fritidsverksamheter”.[iv]
Detta är något som populistiska politiker aldrig gör, utan istället bidrar de till att förvärra problemen genom att genomföra nedskärningar i just de trångbodda förorterna.
Det finns också en stor kraft hos människorna i förorten. Vi har till exempel ”Mammaupproret”, där hundratals mammor från förorten kämpar och demonstrerar för att få slut på våldet och skjutningarna.[v]
Sådana initiativ behöver lyftas fram och stödjas, men hur ofta hör vi om dessa människor i förorten i vanliga medier? Faktum är att de kämpar ganska ensamma – med den skillnaden att de inte har råd att tröttna.
Åtgärder som fungerar – men inte genomförs
Jan Kallberg, disputerad statsvetare och säkerhetsforskare, lyfter fram andra samhällsåtgärder som måste till i kombination med att de kriminella grips och döms. Han pekar på ännu en faktor: ”Problemet med de kriminella gängen är att de är 16-40 år gamla individer, som ibland tjänar flera hundratusen kronor i månaden svart på kriminell aktivitet. Därtill kommer efterföljande wannabes, status och groupies. I klartext: vuxen gängkriminalitet är för många en så bra inkomstkälla att även om vi utnämnde gängmedlemmar till ambassadörer, statsråd och regeringsråd skulle de få gå ner i köpkraft.”[vi]
Det låter ju hopplöst, men Kallberg menar att det finns åtgärder som kan och måste sättas in mot detta:
* Förstör de gängkriminellas möjligheter till inkomster
* Bryt upp deras lojaliteter
* Förstör deras status
Han föreslår bland annat:
1. Erbjud 50 000 kronor kontant till dem som anonymt anmäler illegalt vapeninnehav och detta leder till dom. Då är det slutviftat med vapen från BMW. Det bryter upp lojaliteten.
2. Nyttja Skatteverket till att få fram svar, eventuellt sköntaxera och utmät – och var beredd att utmäta tillgångar i utlandet.
Olika typer av kriminalpolitiska insatser
Olika typer av kriminalpolitiska insatser har också olika effekt på mäns respektive kvinnors brottslighet: En höjning av den förväntade kostnaden för brott (via en högre upptäcktsrisk eller hårdare straff) har visat sig ha effekt framför allt för kvinnor. För män måste man snarare hitta sätt att minska den förväntade lönsamheten. Detta visas av en forskningsgenomgång vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet.[vii]
Könsrollerna den överlägset viktigaste riskfaktorn för kriminalitet. Forskningsgenomgången vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet konstaterar:
”Det finns numera en väl etablerad litteratur inom psykologi och experimentell beteendeekonomi som visar att män tenderar att ta fler risker än kvinnor och att kvinnor tenderar att ta större hänsyn till andra när de fattar beslut (Croson och Gneezy 2009). Unga män har oftast sämre kognitiva och icke-kognitiva förmågor än unga kvinnor (Heller m fl 2015). De är oftast fysiskt starkare än kvinnor och uppvisar mer aggressivitet.
En annan effekt som kan höja kriminaliteten bland män mer än bland
kvinnor har att göra med sociala inlärningsprocesser. Män exponeras mer för negativa kamrateffekter än kvinnor och spenderar mer tid i fängelse och i gäng.
Ett annat sätt att förstå skillnaderna mellan kvinnors och mäns brottsnivåer är utifrån genusteori och föreställningar om ’manligt’ och ’kvinnligt’. Även om genusteori länge var eftersatt inom kriminologin, trots att kön kanske är den faktor på individnivå med störst förklaringsvärde när det gäller brottsligt beteende, så har allt fler lyft denna fråga de senaste decennierna. Allra främst har kanske kopplingen mellan våld, eller vad som kan
kallas våldspotential, och maskulinitet lyfts fram. Kimmel (1994) menar
att våld, eller framför allt viljan och önskan att slåss, är den mest påtagliga markeringen av maskulinitet.”[viii]
Mansroll utan annan social status
Det sistnämnda förklaras som den traditionella mansrollens krav på att män inte ska ”vika ner sig”, att maskulinitet är förknippat med tuffhet och styrka, och den tävlingsinriktning mellan män som traditionella könsroller skapar. Detta påverkar särskilt starkt män och pojkar i socialt svaga positioner, där de är diskriminerade, fattiga och utan annan social status. Forskningsgenomgången vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet visar att ”även om just våld och våldspotential varit tydligt förknippade med maskulinitetskonstruktioner så kan brott generellt också utgöra en resurs för att konstruera maskulinitet. Messerschmidt (1993) menar att brott, inte bara våldsbrott, kan vara en möjlig resurs att ta till när andra resurser för att ’göra’ maskulinitet, såsom utbildning och bra jobb, är begränsade.”[ix]
Börja i förskolan
Det kanske inte är så negativt med den genuspedagogik i förskola och skola som just de populistiska politikerna visar sådant förakt för. Är det så dåligt att bryta sådana könsrollsmönster hos små pojkar, när det nu är könsrollstänkandet som är den viktigaste enskilda faktorn till kriminalitet? Kan någon annan faktor vara viktigare när vi ser att det är tio gånger fler män än kvinnor som sitter i fängelse? Inte ens underklassen är tio gånger mer kriminell än andra socialklasser, och gruppen invandrare är ”bara” dubbelt överrepresenterad i förhållande till sitt antal.
Nu är det ju så att ”trots att genusvetenskap och således genusvetenskapens pedagogik vilar på vetenskaplig grund har de gjorts till måltavlor för omgivningens genusfördomar, missvisande beskrivningar och ibland rena lögner”.[x]
Skolverket har en bra text som reder ut begreppen kring vad som egentligen menas med genuspedagogik.[xi]
Ett program mot kriminalitet
Verdandi och många andra folkrörelser inom civilsamhället har vunnit många erfarenheter av vad som hjälper mot kriminalitet. De lever ju också i den verkligheten. Deras slutsatser är att dessa förebyggande åtgärder skulle vara riktigt verkningsfulla mot kriminaliteten:
￭ bedriv en politik för jämlikhet. Att klassklyftorna minskar och fattigdomen utrotas är avgörande för ett tryggt samhälle. Genomför jämlikhetskommissionens förslag,
￭ satsa på bostadsområdena och förbjud vräkningar av barnfamiljer. Ett tryggt boende är grundläggande för en trygg uppväxt,
￭ öka de tidiga åtgärderna i skolan och förskolan. Ingen ska någonsin kunna säga ”Ja, det visste man ju hur det skulle gå för honom”. Satsa på minskade grupper och fler specialpedagoger i skolorna,
￭ ge ökade resurser till kultur- och föreningslivet. Det behövs både fler mötesplatser och fler gratis aktiviteter för barn och unga,
￭ satsa på kriminalvård och rehabilitering för att minska antalet återfall,
￭ satsa på att minska alkoholmissbruket. Bevara dagens starka alkoholmonopol,
￭ fler synliga vuxna i utsatta områden – både poliser, socialarbetare och ideella krafter behövs. Vad som behövs är konstruktiva åtgärder för att ingen ska behöva vara rädd för att skjutas på stan, inte populism och rop på hårdare tag. Vi tror på jämlikhet – vi vet att det är lösningen. Det är kanske där som den stora skillnaden i kriminalpolitik egentligen ligger?[xii]
Genuspedagogik, minskade klassklyftor, förbud mot vräkningar av barnfamiljer och
ökade resurser till kultur- och föreningslivet är inget som de populistiska politikerna driver. Tvärtom är de ett hinder för alla sådana strävanden till ett mjukare samhälle. Därför är de en del av problemet, de bidrar inte bara till att förvärra kriminaliteten, utan de vänder också bort folks uppmärksamhet från sådant som visat sig verkligen minska kriminaliteten. Vill de i själva verket ha kriminalitet? Det vet vi inte, men ett vet vi: De tjänar röster och därmed egna politikerprivilegier på kriminaliteten.
[i] https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/verdandi-hardare-straff-leder-inte-till-minskad-brottslighet/
[ii] http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1488753&dswid=-4401
[iii] https://www.svt.se/opinion/professorn-sa-kan-gangkriminalitet-forstas-och-atgardas
[iv] https://www.svt.se/opinion/professorn-sa-kan-gangkriminalitet-forstas-och-atgardas
[v] https://www.expressen.se/kvallsposten/krim/foraldrarna-miste-sina-barn-pa-gatan-/
[vi] https://www.svt.se/opinion/jan-kallberg-om-kriminella-gang-och-bilbrander
[vii] sid 74:
https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2018/05/46-4-obrhmjltp.pdf
och
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1277209&dswid=-7152
[viii] sid 74:
https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2018/05/46-4-obrhmjltp.pdf
och
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1277209&dswid=-7152
[ix] sid 75:
https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2018/05/46-4-obrhmjltp.pdf
och
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1277209&dswid=-7152
[x] https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/genusvetenskapens-pedagogik-utvecklar-inlevelseformagan
[xi] https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/genusvetenskapens-pedagogik-utvecklar-inlevelseformagan
[xii] https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/verdandi-hardare-straff-leder-inte-till-minskad-brottslighet/
För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.
Upptäck mer från Klassperspektiv
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
