USA:s beslut att tillåta Ukraina att använda amerikanska Atacms-missiler mot mål djupt inne i Ryssland innebär att risken för att kriget sprider sig ökar. Biden/Harris-administrationen, som förser Israel med allt det behöver för sina terrorbombningar och nu höjer insatsen i kriget i Europa, är den mest krigiska administration som USA någonsin haft. Under Kubakrisen gick Kennedy med på en kompromiss som räddade världsfreden. Biden/Harris spelar däremot hänsynslöst rysk roulette med Europa och världen. Det ställer ökade krav på antikrigs-rörelsen internationellt.
Atacms-missilerna har en räckvidd på 300 km och utgör ett allvarligt hot mot den ryska ekonomin. Därför är det inte förvånande att Putin-regimen har förklarat att ett beslut att tillåta Ukraina att använda dem mot mål djupt inne i Ryssland är en gräns som inte får passeras, och om den passeras, kommer Ryssland att ”vidta kraftfulla motåtgärder”.
Vad dessa motåtgärder består i, vet vi inte. De optimistiska krigsentusiasterna i Väst jublar och säger bekymmerslöst att Ryssland tidigare satt upp liknande gränser, men när dessa passerats har inte mycket hänt. Som om Putin inte har några gränser mot vad Ryssland kan utsättas för. Sådant prat är lika ansvarslöst som verklighetsfrånvänt.
Krigsentusiasterna brukar propagandistiskt jämföra Putin med Hitler. Då kan de ju jämföra Västmakternas på den tiden lika godtrogna syn på Hitler med deras idag naiva tro att Ryssland kan pressas hur långt som helst, “de menar ändå inte allvar”.
Krigshetsande propaganda
Rysslands invasion av Ukraina 2022 var verkligen kriminellt. Visst, Ryssland är på defensiven, mot en offensiv av imperialismen med dess krigsorganisation NATO, och visst är hotet mot Ryssland om även Ukraina ansluts till NATO definitivt överhängande. Erfarenheten visar att imperialismen, med USA i spetsen, är ute efter de ryska naturtillgångarna – i synnerhet oljan.
Men invasionen av Ukraina 2022 var ett desperat försök av makthavarna, överklassen och kyrkan i Ryssland att komma ur den kris som deras egen orimliga politik fört dem till. Att med inskränkt nationalistiska metoder försöka rädda ett råvarurikt men fattigt land från imperialismens offensiv är nästan helt hopplöst. Hela det Globala Syd är exempel på detta.
Det finns ingen lösning på kapitalistisk grund. De ryska oligarkerna och västimperialismen är beredda att betala med miljoner andra människors blod för kontroll av den ryska oljan. Kapitalismen för med sig krig liksom moln för med sig regn, sa den franske socialisten Jean Jaurès redan för över hundra år sedan. Han har fått rätt hundratals gånger sedan dess.
I Väst bedrivs en ren krigshetsar-propaganda med lögnen som vapen. Det påstås att Putin kommer att gå vidare och ta land efter land i Europa om han lyckas besegra Ukraina.
Detta är rent nonsens. Ryssland har knappt ens kapacitet att besegra det lilla och svaga Ukraina, med en BNP endast en fjärdedel så stor som lilla Sveriges, och dessutom Europas näst mest korrupta land – efter Ryssland.
Det svaga Ryssland
Men även Ryssland är ett ekonomiskt och socialt mycket svagt land. Det är inte alls som Sovjetunionen, som var världens rikaste land. Efter återupprättandet av kapitalismen har Ryssland reducerats till en nivå som egentligen borde placera landet i det Globala Syd.
Dess BNP (bruttonationalprodukt) år 2023 var bara 2084 miljarder dollar. USA har en 13 gånger högre BNP. Till och med Italien har en högre BNP än Rysslands (2244 miljarder dollar). Tyskland har ensamt en mer än dubbelt så stor BNP som Rysslands (4559 miljarder dollar), Storbritannien har en 160 % större BNP än Rysslands och Frankrikes BNP är 150 % större än Rysslands. De nordiska länderna har en BNP motsvarande 95 % av den ryska.[1]
Vad gäller korruption, är Ryssland i ett ännu värre läge än Ukraina. Enligt det globala korruptionsindexet befinner sig Ryssland bland de mest korruptionsdrabbade länderna i världen, på samma nivå som Uganda och Liberia. Ryssland har större problem med korruption än länder som Mexiko, Kenya, Angola, Egypten, Etiopien, Pakistan, Colombia och Rwanda.[2]
Hur korruptionen slår mot den ryska krigsmakten har vi sett otaliga exempel på – soldater som utrustas med rostiga automatkarbiner, den milslånga fordonskolonnen som fastnade norr om Kyiv 2022 på grund av att någon ansvarig för inköp av däck hade köpt usla, billiga däck som inte klarade vinterkylan och tydligen stoppat resten av pengarna i egen ficka, och så vidare.
Här finns en bra genomgång av vilken koloss på lerfötter den ryska krigsmakten är:
Ryssland har absolut noll kapacitet att hota NATO, den starkaste krigsallians som världen någonsin skådat. Allt prat om att Putin skulle smida planer på att invadera resten av Europa är bara lögner avsedda att förbereda Västvärldens befolkningar på det krig som förbereds mot Ryssland.
Det enda som avhåller dessa krafter från att invadera Ryssland för att lägga under sig dess stora råvarutillgångar, är de ryska kärnvapnen. Som ett arv från det Sovjetunionen som han krossade, förfogar Putin över en större kärnvapenarsenal än något annat land.
Ukraina förlorar ett långvarigt krig
Rädslan för kärnvapen hindrade säkerligen det kalla kriget från att utvecklas till ett ”hett” krig. Men att utgå ifrån att en diktator som Putin går med på vad som helst därför att han vet vilka konsekvenser ett kärnvapenkrig kan få, är att tillskriva honom en mänsklig moral som det inte är många statsledare som har. När det går så långt att det handlar om ett direkt hot mot hans egen position vid makten, får vi nog räkna med att han är beredd att dra världen med sig i undergången.
Fram till dess är han uppenbart inställd på att bedriva utnötningskriget mot Ukraina hur länge som helst. Den historiska erfarenheten visar att i ett utnötningskrig mellan två länder på ungefär samma ekonomiska nivå, kommer det land med minst folkmängd, minst ekonomi och minst yta att förlora. I det aktuella fallet är det Ukraina.
Det går helt logiskt allt sämre för Ukraina i kriget: Landet förlorar varje dag mer och mer territorium vid fronten, en allt större andel av landets befolkning dödas eller skadas för livet, och fler och fler städer och viktig infrastruktur läggs i ruiner för åratal framöver. Detta är ett sluttande plan som inte kan vändas, inte ens med Atacms-missiler.
Atacms-missilerna kan långvarigt skada den ryska ekonomin och på så vis försvaga landet, men de kan inte vända kriget till Ukrainas fördel. De kommer bara att föra med sig en ytterligare upptrappning där Ryssland kommer att släppa lös en än värre missil- och drönarstorm mot ukrainska ekonomiska mål. Båda länder kommer att sjunka ned i elände, men det drabbar det land med minst ekonomi och minst befolkning – Ukraina – värst.
Västs vapenleveranser till Ukraina fyller syftet att försvaga och förstöra Ryssland. De bidrar inte på något sätt till att rädda Ukraina; de förlänger bara kriget. För varje dag som kriget fortsätter, kommer krigsslutet att bli allt värre för Ukraina. Så ser verkligheten ut.
Arbetarklassen har nyckeln till fred
Eftersom kriget orsakats av kapitalismen, kan en varaktig fred endast åstadkommas bortom kapitalismen. De ukrainska arbetarna i uniform måste lokalt sluta separatfred med ryska arbetare i uniform, och dessa måste vända sig mot sina egna oligarker och makthavare. De har gemensamma klassintressen av fred och samarbete.
Marx sa redan 1848 att arbetarklassen inte har något fosterland, och att arbetarklassen genom sin position i produktionen är den enda som kan vara sant revolutionär, eftersom den är den enda klass som inte har några band till överklassen. Därför kan frigörelsen och freden bara komma genom arbetarklassen. Andra lägre klasser kan inte annat än välja sida mellan arbetarklass och överklass.
I vårt land ökar lössläppandet av Atacms-missiler utmaningen för alla fredsgrupper. Det är nödvändigt att krigspolitikernas medvetna lögner om ”hotet från Ryssland” avslöjas med fakta: Även om Putin skulle vilja hota det övriga Europa, har han inte, och kommer aldrig att ha, någon möjlighet att göra det. Lika lite som Kuba eller Mexiko kan ockupera USA.
Putin, arbetarklassens förtryckare
Somliga tror att Putin är vår allierade i kampen för fred. Inget kunde vara mer felaktigt. Putin är en antidemokratisk förtryckare, vars politik går ut på att tillförsäkra de ryska oligarkerna fortsatt utsugning och exploatering av den ryska arbetarklassen, som blivit mer eller mindre rättslös i den kapitalistiska ryska staten. Därtill har oligarkerna och Putin bildat en förtryckarallians med den avskyvärda, rasistiska rysk-ortodoxa kyrkan (den som kallakrigsfolket i Väst grät sådana krokodiltårar över på Sovjetunionens tid). Dessa krafter är organiskt arbetarklassens, frihetens och fredens fiender.
Våra allierade är arbetarklassen internationellt, inte minst i Ryssland. Den ryska arbetarklassen befinner sig under mycket hård press, både från Kreml och från utlandet, och är i stort behov av internationellt stöd. Krigshetsarna och imperialisterna i Väst hjälper Putin att knyta ryska arbetare till sig genom att hota dem med krig och erövring. Den rädsla de känner är befogad, och finner näring genom den tragiska ryska historien av ständiga invasioner och massakrer.
Den ryska arbetarklassen måste vinnas
Vänskapliga kontakter behöver upprättas med självständiga arbetarorganisationer i Ryssland. Men för att detta ska få effekt, krävs det att den svenska arbetarklassen och dess organisationer mobiliseras för fred och förståelse mellan folken, mot krigsförlängande vapenleveranser till kriget i Ukraina. Endast den ryska arbetarklassen kan ändra den ryska politiken, men det går inte att vinna denna så länge den är hotad av vapen i Väst, så länge arbetarklassen i Väst uppträder som dess fiender.
Det krävs att frågan diskuteras med arbetskamrater ute på arbetsplatserna, med målsättningen att vinna fackföreningarna för fredsfrågan. Fackliga ledare som anslutit sig till krigshetsarna måste isoleras och röstas bort som de svartfötter de är. Lokala fackföreningar måste ansluta sig till fredslägret, ta initiativ till upprop mot vapenleveranser, uppvaktningar av media och fredsdemonstrationer.
Alternativet är att mänskligheten fortsätter på det sluttande planet. Historien lär att förr eller senare leder det till krig. I vår tid blir det i så fall det sista kriget, civilisationernas slut. Vi har lösningen i våra händer. Det gäller att vi använder den.
Se även artikeln Donald Trump skapar en krigsadministration.
[1] https://www.macrotrends.net/global-metrics/countries/ranking/gnp-gross-national-product
[2] https://tradingeconomics.com/country-list/corruption-index
För att få dylika nyheter och kommentarer som inte återges i vanliga västliga nyhetsmedier, kan du med fördel följa och prenumerera på Klassperspektiv. Det är helt kostnadsfritt. Sprid även Klassperspektivs artiklar till dina vänner och bekanta. För att få en gratisprenumeration, klicka HÄR.
Upptäck mer från Klassperspektiv
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
[…] […]