Att spela Final Fantasy VII i krisernas tid

Vad? Första två delarna av Remake-trilogin av det klassiska japanska rollspelet Final Fantasy VII. 

Att spela Final Fantasy VII Remake och Rebirth i krisernas tid är något speciellt. Så mycket av det som målades upp i originalet 1997 tycks vara en del av vår verklighet idag. Mäktiga storföretag som styr alltmer av våra liv, en värld där vi ser ekologisk kollaps mitt framför våra ögon och genocidala krig mot koloniserade folk. Här har vi det mäktiga energibolaget Shinra som suger upp själva planetens livsström, de lovar att det hela är ofarligt och öppnar upp för en ständig utveckling för mänskligheten. Men livsströmmen är något helt grundläggande för planetens överlevnad och när den tar slut så kommer planeten vittra sönder. En beskrivning från Final Fantasy Wiki nedan (översatt till svenska med AI):

Livsströmmen innehåller planetens essens samt minnen, känslor och kunskap från alla som har levt på den. Delar av livsströmmen tros användas för att skapa nytt liv på planeten, och en människas energi återvänder till planeten när den dör – medförande de känslor, minnen och den kunskap de samlat på sig under livet.

Redan ser vi hur den industriella uppsugningen av livsströmmen i det som kallas mako-energin orsakar naturförstörelse, muterade varelser och katastrofer för lokalsamhällen. Huvudkaraktärerna i spelet, för att inte säga alla runtomkring dem, har drabbats av Shinras girighet och tja ondska. I större delen av spelet iträder du rollen som Cloud Strife, före detta anställd inom den mystiska paramilitära organisationen SOLDIER som står i Shinras tjänst. Hans romantiska soldatdrömmar slås i spillror när han ser den forna krigshjälten Sephiroth rasera hemstaden Niebelheim, mörda hans mor och närapå även barndomsvännen Tifa Lockhart. Som soldat har Cloud utsatts för mako-behandlingar ämnade att stärka hans förmågor men som det visar sig orsakar celldegradering och PTSD med hemska feberdrömmar och hallucinationer. Sephiroth själv förstår att han är en bokstavlig produkt av Shinra och drar ut på ett bärsärkartåg för att inte bara förgöra företaget utan också mänskligheten som sådan – för att rädda planeten i sina egna ögon. För mig symboliserar Sephiroth, spelets ärkeskurk jämte Shinra, kanske mest av allt potentialen för ekofascism i dessa kristider. 

Några som tvärtom representerar hoppet är de eko-radikala och antikapitalistiska (anti-Shinra hursomhelst) rebellerna i underjordiska Avalanche. Du kastas in i händelsernas centrum som Cloud Strife, nu legosoldat anlitad av Avalanche genom barndomsvännen Tifa Lockhart och tillsammans med Barret Warren och de andra i sektor 7:s revolutionära cell ska ni spränga upp inget mindre än en av Shinras mako-reaktorer i metropolen Midgar. Uppdraget går vägen, lite för bra då explosionen blir extremt mycket starkare än planerat och förvandlar hela sektorns övre platta till en krigszon. Ja, just det. Midgar är uppdelad i en undre del där de fattiga och arbetarklassen bor medan det på de övre plattorna bor tjänstemän i medelklassen och kanske också Shinras elit (antar jag). Shinra verkar vilja maximera skadan på Midgar för att peka ut Avalanche som hänsynslösa terrorister, därtill i fiendenationen Wutais sold – nationen som slagit sig fri från Shinras koloniala grepp (frigörelsen verkar fortfarande inte vara komplett dock). 

Hursomhelst, tillbaka från uppdraget och vid baren 7th Heaven återförenas Cloud med Tifa från barndomen och deras relation är komplex och nära, även om Cloud försöker hålla alla på avstånd och försöker se ut som att han bara bryr sig om pengarna. Cloud går med på fler uppdrag åt Avalanche och knyts allt närmare gruppen, Tifa blir den som kan samla ihop Cloud när allt blir övermäktigt och det är svårt att skilja verklighet från (mar)dröm. Röstskådespelarna i de här spelen är briljanta och älskade av fansen, röster som Cody Christian (Cloud) och Britt Baron (Tifa) ger de realistiskt skulpterade karaktärerna liv och det är omöjligt att inte bli involverad i deras berättelser. 

En annan helt central karaktär är den mystiska Aerith Gainsbourg, till ytan en helt vanlig blomförsäljare, som visar sig bära på en sorglig och helt avgörande berättelse. Hon har en särskild koppling till livsströmmen, den siste av ett mytomspunnet folk kallat Cetran och är nyckeln till att påverka historien, till ett enormt pris som krossar allas hjärtan. Hon sluter upp bredvid Cloud sedan han separerats från Barret och Tifa under en av Avalanches operationer. Likt Cloud och Tifa är hon föräldralös eller rättare sagt uppvuxen med en fostermor sedan hennes mamma dödats av Shinra i experiment som försökte dra nytta av hennes kraft som en Cetra. Det ska sägas att det är mycket som är mystiskt och svårbegripligt med Final Fantasy VII när man kommer längre in i storyn. Jakten på Sephiroth tar fart och det för med sig större mystik. Men även det svårbegripliga är fängslande med Final Fantasy VII, särskilt när det är vackert och häpnadsväckande inramat – en kanske slarvig men fungerande parallel är hur David Lynch kunde klistra tittaren framför skärmen utan att den hade den vildaste aning om vad som händer och vad det egentligen betyder. Sen förstås finns det hardcore fansen som verkar ha förstått vad allt betyder och får mig att känna mig trögfattad. Ja, Final Fantasy VII Remake och Rebirth har något för alla: fantasy och andlig mystik, samhällskritik och dystopi, action och sido-uppdrag samt framförallt vänskap och romantik. Fansen bråkar ständigt om Tifa eller Aerith är eller borde vara Clouds kärlek. Andra säger att det kanske är båda och lyfter fram hur de alla tre upprätthåller en god vänskap, djup respekt och tillgivenhet oavsett hur det egentligen slutar. Att spela Final Fantasy VII Remake och Rebirth blir som att bli en del av det större gänget med Barret och revolutionärerna i Avalanche, med Red XIII som ingen vet är en talande hund- eller katt-varelse och den rebelliska charmiga ibland störiga tonåringen Yuffie från Wutai. 

Just i dessa kristider kan Remake och Rebirth skaka dig i grunden. Som att blicka ut över de raserade sektorerna i Midgar sedan Shinra beslutat sig för att släppa en övre industriell platta över slummen och döda kanske tiotusentals människor som svar på Avalanches aktioner (de skyller det hela på “terroristerna”). Jag kunde bara tänka på Gaza och alla människor som ligger under rasmassorna. Eller återvända med Barret till hans hemstad och se hur alla bespottar honom – han fällde den avgörande rösten när samhället öppnade upp för en mako-reaktor som granne, vad som sedermera blev en förödande katastrof. Eller höra Yuffie prata om Shinras massakrer i Wutai, hur de kämpade för frigörelsen och hur hon med hoppet glimrande i ögonen pratar om att revolutionen fortfarande inte är över. Kort och gott är Final Fantasy VII berättelsen om vad kapitalismen här personifierad av Shinra gör med våra liv, hur den tär och förstör allt levande. Det handlar också om att fortsätta kämpa hur illa oddsen än är och att alltid förlita sig på våra kamrater, vänner och kära. Det sistnämnda blir oerhört tydligt när allt hopp tycks ute, när planeten verkar ta sina sista andetag och Aerith tar Cloud i handen för en rundtur nere i byn, i jakt på något gott att äta och kanske en brosch till sig själv. Människor som fortsätter leva i de mest hopplösa och katastrofala situationer. Det är något som är mäktigt, till och med mäktigare än när de stora vidderna, den stora världen bortom Midgar öppnar upp sig i Final Fantasy VII Rebirth. 

Hur kan DU spela Final Fantasy VII Remake och Rebirth? 

Spelet är lätt att spela då det kombinerar action och möjlighet att planera sina steg, ja det går att sätta det mesta på automatik i striderna och fokusera på att kasta magi och helande. Om du saknar en pc med grafikkort eller tillräckligt kraftfull processor så kan du köra den genom cloud-tjänster som Shadow PC. I övrigt finns spelen på Playstation 5 och är på väg till Nintendo Switch 2. På Mac finns inget enkelt sätt att spela spelet, det krävs en del trick för att kunna köra pc-spel och även då är lättare modeller som MacBook Air kanske för svaga för att kunna köra spelen utan att de hackar.

I annat fall är originalet också högst värt att spela, även om det inte charmar dig med modern grafik och röstskådespeleri och även fast det ur vissa aspekter är mycket svårare – det finns till pc via nätbutiken Steam och även den enklaste laptop kan köra den. Det finns även på förra generationens konsoler som Playstation 4, Xbox och Nintendo Switch. Finns mobilversioner av originalet på Android och iPhone, men omdömena är blandade kring hur väl spelet har överförts till det mobila formatet. Det finns ingen Mac-version men genom emulatorer går det att köra på PC, Mac eller rentav smart-TV (för den som är någorlunda bra på datorer eller har tid/ork att lära sig något nytt via tex Youtube-guider).

Andra alternativ är det gratis mobilspelet Final Fantasy VII Ever Crisis som berättar mycket av storyn men man får stå ut med massa påstötningar om att köpa digitalt krimskrams till spelet. Men för en upplevelse som tar andan ur en så går det inte att ersätta Final Fantasy VII Remake som startpunkt och Rebirth för fortsättningen. Enda problemet är att du kommer längta till sista delen som troligen kommer ut år 2027.