Alla har väntat på Trumps avgörande misstag – Venezuela kan bli det

Progressiva människor världen över sörjer och rasar över USA:s kriminella attack mot Venezuela och kidnappning av landets legitima president och hans hustru. Men långsiktigt kan detta vändas till en seger över imperiet. Om vi betraktar detta dialektiskt, har Venezuela en större möjlighet att segra än på länge – och det på grund av USA:s brutala agerande, som kan vändas från bakslag till seger för Venezuela.

Många har länge väntat på ögonblicket då Donald Trump blir så självsäker, så övermodig i sin maktutövning, att han tar ett steg för mycket. Ett steg som inte längre signalerar styrka, utan obehärskat övergrepp. Ett steg som inte skrämmer – utan avslöjar.

Venezuela kan mycket väl bli det ögonblicket.

I stormaktspolitik är det ofta inte den starkaste som vinner, utan den som klarar att vänta, hålla tillbaka och tänka långsiktigt. Just där har Trump visat sig svag. Och just där har Venezuela, paradoxalt nog, ett ovanligt strategiskt fönster – om landet agerar med disciplin och kyla.

Detta är inte ett försvar av USA:s agerande mot Venezuela eller mot Nicolás Maduro. USA:s sanktionspolitik, regimskiftesretorik och öppna tal om att ta kontroll över Venezuelas resurser kan inte fördömas kraftigt nog. Men geopolitik avgörs inte av moraliska avsikter, utan av utfall, narrativ och tid. Det gäller att betrakta detta dialektiskt och strategiskt.

Hitler gick ett steg för långt när han invaderade Sovjetunionen – hans högmod ledde till hans fall. Saddam gick för långt när han invaderade Kuwait. Det blev hans fall. Diktaturen i Argentina gick för långt när den invaderade Malvinas. Det blev dess fall. I de ögonblick då dessa makthavare tog dessa steg såg de ut att ha lyckats, liksom USA idag – man man måste se längre än så, och analysera dynamiken i processen och de faktorer som spelar in.

Vad ”vinna” betyder för Venezuela i detta läge

Att Venezuela kan ”vinna” betyder inte ekonomisk återhämtning eller rehabilitering hos västimperialismen. Det betyder något snävare – men strategiskt avgörande:

– att undvika extern kontroll
– att bryta den svartvita demoniseringsbilden
– att vinna tid och tolkningsutrymme
– att göra USA:s strategi politiskt ohållbar

Detta är en defensiv vinst, men i dagens läge är det tillräckligt för ett u-land som Venezuela.

Rättegången som strategisk möjlighet

Åtalet mot Maduro har en effekt som ofta förbises. En utdragen rättsprocess i amerikansk domstol ger Venezuela, via internationellt erfarna advokater, kontinuerlig och legitim tillgång till världspressen. Något som Venezuela hittills inte haft.

Maduro kommer att kunna använda rättegången som en plattform för Venezuelas folk – en plattform som de hittills förvägrats av västliga medier. Jämför med hur Fidel Castro och Nelson Mandela framgångsrikt använde rättegångarna mot dem.

Och Maduro är en kämpe – han kommer inte att vika ner sig och deppa ihop. Han har gång på gång visat att han sätter Venezuelas fattiga före sig själv. Det kommer att väcka sympati hos grupper som idag lurats av en ensidig demonisering.

De som väntar sig att se en Milosevic i rättssalen kommer istället att möta en djärv förkämpe för rättvisa åt de fattiga, en som håller huvudet högt och förvandlar rättegången till en rättegång mot USA:s imperialistiska politik.

Det är också sannolikt att USA:s åtal inte håller juridiskt. USA är fortfarande e rättsstat, och dosmtolen kommer att fun´gera som en domstol i en rättsstat. Bevisningen för de specifika åtalspunkterna – särskilt anklagelserna om narkotikakonspiration – är extremt svag, indiciebaserad och problematisk ur jurisdiktionssynpunkt. Mycket talar för att Maduro är oskyldig till de brott han åtalats för.

När processen drar ut på tiden utan dom flyttas fokus oundvikligen:
– från skuld till metod
– från individ till statligt agerande
– från moralisk dom till geopolitik

Detta sker inte genom propaganda, utan genom juridiska dokument, motinlagor och intervjuer som västliga medier måste redovisa. Därigenom når en förbisedd sida av Venezuela en bred publik: sanktionernas effekter, konfliktens geopolitiska natur och landets egen berättelse.

En annan förmodligen oförutsedd effekt kommer förmodligen att bli att stråklastarljuset på nytt, och ännu skarpare, riktas mot Israels Netanyahu: Folk kommer att fråga sig: ”När är det dags för världssamfundet att göra med honom som USA gjorde med Maduro?” – Inte för att det kommer att leda till en sådan insats, men det kommer att spilla över på Netanyahu och det faktum att han är efterlyst för mycket grövre brott.

Tid som vapen mot imperiet

Ju längre processen mot Maduro pågår utan resultat, desto mer eroderar den enkla demoniseringsbilden. Opinionen börjar fråga varför inget avgörs, varför anklagelserna inte håller och varför juridiken allt tydligare ser politiserad ut.

Detta är inte sympati. Det är narrativ erosion. Och när den väl börjar, går den inte att stoppa.

Trump som symptom på imperialismens förfall

Ett fortsatt chavistiskt styre innebär samtidigt något annat: att Trump framstår som en ledare som säger mycket men åstadkommer lite. Hot, sanktioner, åtal och stora ord – utan resultat – förvandlar honom från handlingskraftig strongman till en politiker som tagit i för hårt och tappat greppet.

Detta försvagar honom på två plan:
– i USA, där bilden av effektivitet och leverans naggas i kanten
– internationellt, där respekten för amerikansk påtryckningsförmåga minskar när målen inte uppnås

Det är inte Maduro som måste vinna för att Trump ska förlora.
Det räcker att chavismen består.

En smal korridor – men en verklig

Om Venezuela nu har is i magen, undviker överreaktioner och tänker strategiskt snarare än emotionellt, kan rättegången bli en långsam men effektiv mekanism för att bryta enkelheten i hur landet framställs.

Detta är inte en väg till triumf.
Det är en väg till att låta motståndaren snubbla på sitt eget övermod.

Och i internationell politik är det ofta så imperier förlorar greppet.

Just nu gäller det för oss att mobilisera till protester mot Trumps kriminella politik, och att föra ut sanningen om Venezuela till opinionen.

• Frige Maduro och hans hustru!
• Upphör med den kriminella blockaden och sanktionerna mot Venezuela!
• Allt stöd till den venezolanska arbetarklassen!